Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The natural regeneration of sessile oak (Quercus petraea (Matt.) L.) and pedunculate oak (Quercus robur L.) is largely uncertain across central Europe and Scandinavia. Both species are key components of unique biodiversity niches, but have been supressed under modern forestry and land use practices. During the last century, large areas of semi-natural mixed forests have re-established on agricultural land abandoned from traditional farming, however these forests are often overgrown and form dark environments. Environmental schemes, such as the ‘TransForest’ project, have identified such areas as potential sites for the restoration of temperate deciduous woodland. Selective cutting is seen as a management option that can favour the natural regeneration of temperate broadleaf tree species such as oak which in the long run, contributes to the achievement of an array of biodiversity goals. The process of selective cutting is founded upon the principle that oak regenerates best in light rich environments and the targeted removal of shade dominant tree species e.g. Norway spruce, can contribute to the creation of lighter forest environments. This study analyses the effectiveness of selective cuttings on the natural regeneration of oak in a series of mixed forest stands across southern Sweden as well as the relationship between oak seedling density and light availability. The stem density of oak seedlings in different height classes is used as a response indicator to cuttings and hemispherical photographs have provided measurements of the understory light transmittance. The association between oak seedling density and light availability is found to be most significant for stems under 20 cm indicating that selective cuttings have had a positive impact on oak recruitment. The short time span of this experiment is suggested as a reason that improved regeneration is not yet realised in the taller height classes. Browsing by wild ungulates is also discussed as posing a significant threat to oak establishment and should be paid due consideration in restoration efforts.

Ek är en av de trädarter i Europa som hyser störst biologisk mångfald. I dagsläget står eken för en betydlig mindre andel av skogsarealen och volymen i Sverige jämfört med under 1600 -och 1700 talet. Både klimatförändringar och människans utbredning har haft påverkan på skogslandskapet och har tillsammans bidragit till minskningen av ek-dominerade skogar. Detta syns tydligt över hela landet. Det moderna svenska skogsbruket är grundat på ett system som gång på gång främst gynnar barrträd framför lövträd och vars målsättning är att öka ekonomiska värden. Intensiv markberedning, tät plantering av barrträd, och storskaliga avverkningar med korta omloppstider skapar en miljö där eken inte trivs. Dessutom saknas det i det svenska skogsbruket många naturliga störningar, processer och strukturer som ekens föryngring är beroende av. Ekplantor kräver tillgång till olika grader av solljus under olika livsfaser, men som art betecknas den oftast som ett ljusälskande trädslag och frekventa störningar som öppnar upp skogen under längre tid är avgörande. Från ett naturvårdsperspektiv finns en del åtgärder till hands som kan bidra till att få fram lövträd som ek, en av dessa är ett relativt nytt koncept som kallas för naturvårdsgallringar (eng: selective cuttings) och har förut visat en positiv påverkan på ekföryngring. Denna studie är baserad på en del av forskningen som ingår i ett större projekt ’TransForest’ vilket är ett samarbete emellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Norsk Institution för Naturforskning (NINA) och ProNatura. Projektet har identifierat en mängd semi-naturliga blandskogar med ett stort inslag av ek, som har etablerats på före detta betesmark under det senaste århundradet. Under 2016 utfördes det en inventering av antal ekplantor i utvalda skogsbestånd i både Sverige och Norge och under samma år gallrades det bort bland annat gran och björk från dessa skogar. Under en uppföljning år 2019- har antalet ekplantor återinventerats samtidigt som en uppskattning av ljusinsläppet gjordes i både de gallrade och ogallrade bestånden. Analysen är fokuserad på en jämförelse av antal ekplantor mellan år och bestånd, och ljusinsläpp anses kunna vara en faktor som starkt kan påverka resultatet. Resultaten från denna studie visar att det finns tecken för att kunna se en positiv utveckling eftersom småplantorna (upp till 130 cm) har ökat i gallrade bestånd jämfört med i kontrolytorna. Förklaringar till den svagare än förväntade responsen i föryngringen skulle kunna vara ett högt betestryck som är karakteristiskt för södra Sverige. Klövviltsstammen har ökat kraftigt under samma tidsperiod som ekens tillbakagång och det finns starka bevis för att vilt (bland annat rådjur och dovhjort) håller ek som en favorit bland födokällor. Om betestrycket är tillräckligt högt är det omöjligt för eken att komma undan och den kan därför bli utkonkurrerad av andra trädslag så som till exempel asp, avenbok, björk och gran. Det är viktigt att skötselplaner förtydligar önskemålen som finns bland olika aktörer. Är det först och främst att eken ska gynnas behövs det antigen större störningar eller att försvara ekplantor med stängsel. Under vissa
Sammanfattning
omständigheter är det kanske inte ekens bevarande som bör vara i fokus, utan istället andra arter med höga naturvärden.