Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sverige har som mål att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Samtidigt pågår en global trend av ökad urbanisering i kombination med att befolkningen växer. Detta ställer höga krav på inte minst landskapsarkitekter som är en del av utvecklingen av urbana miljöer och hur vi i framtiden kan arbeta för att skapa mer hållbara platser rent klimatmässigt. Att få en större förståelse för vilken klimatpåverkan de hårda material har, som vi ofta använder i våra projekt, är därför en viktig förutsättning för att kunna ta mer medvetna beslut och på så sätt bidra till mer klimatsmarta projekt. Syftet med detta arbete är att använda data på hårda materials klimatpåverkan och det nya verktyget BIMitigation för att undersöka hur jag som landskapsarkitekt kan använda detta i en gestaltning av Ursviks torg. Frågeställningen som arbetet ämnar besvara är: Med kunskap om hårda materials klimatpåverkan, hur kan det påverka gestaltningen av Ursviks torg med fokus på att begränsa klimatpåverkan?

Metoden i arbetet består av en parallell process där en del har varit en förstudie för inhämtning av fakta och kunskap, som är en viktig grund i arbetet. Den andra delen består av en gestaltningsprocess som vidare har lett till ett gestaltningsförslag för Ursviks torg med fokus på att använda material som genererar en längre klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Båda delarna är under arbetets gång beroende av varandra, vilket sedan har lett till en diskussion kring både resultat och metod.

Slutsatser från arbetet är att de material som är vanligt förekommande inom landskapsarkitektur visade sig ha väldigt varierande påverkan på klimatet och där slutgiltiga val i en gestaltning kan göra stor skillnad. Genom verktyget BIMitigation har olika materials klimatpåverkan kunnat tydliggöras och jämföras med varandra. Dessutom har verktygets funktion med en så kallad heat map kunnat uppmärksamma vilka delar eller objekt i min gestaltning som har mer eller mindre klimatpåverkan. Detta har gjort att jag redan i skisskedet kunnat ställa olika material mot varandra och kunnat påverka min design för att hitta bättre klimatmässiga lösningar och gestalta Ursviks torg på ett klimatsmart sätt. Detta gjordes samtidigt i relation till andra mål med gestaltningen av torget och hur jag ville att det skulle fungera. I vissa fall skapades då en konflikt mellan de olika gestaltningsmetoderna och de olika målen med platsen, och i andra fall kompletterade de varandra. Eftersom landskapsarkitektur handlar om att gestalta platser, är det viktigt för landskapsarkitekter att förstå vad deras arbete har för betydelse för att bidra till en hållbar framtid.

Sweden aims to have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere in 2045. At the same time, there is a global trend of increased urbanisation combined with growth of the population. This places high demands on landscape architects who are a part of the development of urban environments, and how we in the future can work to create more sustainable places. To gain a greater understanding of the climate impact of hardscape materials that we often use in our projects, is an important basis for being able to make more conscious decisions and make projects that are better for the environment. The purpose of this thesis is to use data on the climate impact of hardscape materials and the tool BIMitigation to investigate how I, as a landscape architect, can use this in a design of Ursvik's square. The question the work intends to answer is: With knowledge of hardscape materials climate impact, how can it affect the design of Ursvik’s square with focusing on limiting the climate impact?

The method in the thesis consists of a parallel process in which partly have been a case study for obtaining facts and knowledge, which is an important basis in the work. The second part consists of a design process that has led to a design proposal for Ursvik's square focusing on using materials that generate a low climate impact from a life cycle perspective. Both parts are dependent on each other, which has led to a discussion about both results and method.

Conclusions from the work are that the materials that are commonly used in landscape architecture proved to have very varying effects on the climate and where final choices in a design can make a big difference. Through the tool BIMitigation, the climate impact of different materials has been clarified and compared to each other. In addition, the tool's function with a heat map, has been able to pay attention to which parts or objects in my design that have more or less climate impact. This influenced my design to find better solutions and design Ursvik's square in a climate smart way. This was done at the same time in relation to other goals with the design of the square and how I wanted it to work. In some cases, a conflict was created between the different design methods and the different goals of the place, and in other cases they complemented each other. Since landscape architecture is about designing places, it is important for landscape architects to understand what their work is doing for the climate, in order to contribute to a sustainable future.