Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hasskador, i form av håravfall, krustor, sår och svullnader är vanligt förekommande hos mjölkkor, i Sverige och i världen. Hasskador orsakas av upprepat trauma, tryck och friktion mot hasen och utvecklingen av skadorna beskrivs ofta som en progressiv process, som börjar med håravfall och inflammation och där skadan kan utvecklas till krustor, öppna sår och kraftig svullnad. Riskfaktorer för utveckling av hasskador kan vara såväl kobundna som miljöbundna. Exempel på kobundna riskfaktorer är renhet, hull, laktationsnummer och ålder, laktationsstadium och ras. Bete, båsinredning, stallsystem, strö och underlag är exempel på miljöbundna riskfaktorer. Hasskador har en negativ påverkan på djurvälfärd och det finns samband mellan hasskador och produktion, samt mellan hasskador och juverhälsa.

Syftet med det här arbetet var att öka kunskapen om hur vanligt förekommande olika typer av hasskador är hos svenska mjölkkor, om riskfaktorer för hasskador och kopplingar mellan hasskador och djurhälsa, djurvälfärd och produktion, samt att genom en longitudinell studie följa förekomsten av hasskador hos mjölkkor under ett år och att undersöka kobundna riskfaktorer som kan ha betydelse för förekomst av hasskador.

Sju mjölkgårdar besöktes vid 9 tillfällen vardera under ett års tid och under besöken registrerades förekomst av lindriga hasskador och hassår, samt hygienpoäng på samtliga kor som mjölkades. Dessutom inhämtades kodata (ras, laktationsnummer, produktion mm) från Kokontrollen (Växa Sverige). Datan över observationerna sammanställdes sedan deskriptivt och en riskfaktoranalys över kobundna riskfaktorer utfördes. Prevalensen för lindriga hasskador varierade mellan 64 – 99 % och för hassår mellan 0 – 31 %. Prevalensen för både lindriga hasskador och hassår varierade både mellan gårdar och inom gårdar under året. Andelen smutsiga kor låg mellan 18 – 85 % och varierade mellan gårdar, samt mellan olika besök på samma gård. Risken för hasskador var högre för tredjekalvare och äldre kor jämfört med förstakalvare, och risken för hasskada ökade med ökad mjölkproduktion hos kor i laktation 1 och 2. Det fanns också en koppling mellan hasskada och celltal, men det sambandet var inte linjärt.

Hasskador är vanligt förekommande bland svenska mjölkkor, men förekomsten varierar över tid och mellan gårdar. Samband mellan hasskador och kobundna riskfaktorer har påvisats såväl i den här studien som i tidigare forskning, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden.

Hock lesions, in the form of hair loss, crusts, wounds and swellings, are common in dairy cows in Sweden and in the world. Hock lesions are caused by repeated trauma, pressure and friction against the skin and the development of the lesions is often described as a progressive process, beginning with hair loss and inflammation and where the lesion may develop into crusts, open wounds and severe swelling. Risk factors for the development of hock lesions can be both related to the cow and to the environment. Examples of cow related risk factors are cleanliness, body condition score, lactation number and age, days in milk and breed. Pasture, cubicles, stable systems, bedding material and stall base are examples of environmentally related risk factors. Hock lesions have a negative impact on animal welfare and there is a link between hock lesions and production, as well as between hock lesions and udder health.

The aim with this study was to increase the knowledge of how common various types of hock lesions are in Swedish dairy cows, about risk factors for hock lesions and the links between hock lesions and animal health, animal welfare and production. Another aim was to follow dairy cows in a longitudinal study of the presence of hock lesions for one year and to investigate cow related risk factors that may have an impact on the occurrence of hock lesions.

Seven dairy farms were visited at 9 occasions per farm during one year. During the visits the occurrence of hock lesions, as well as hygiene scores for all cows that entered the milking parlor were registered. In addition, cow data (breed, lactation number, production etc.) were obtained from the Swedish milk recording system (Växa Sverige). The data on the observations were then compiled descriptively and a risk factor analysis of cow related risk factors was performed. The prevalence of mild hock lesions varied between 64 – 99% and for hock wounds between 0 – 31%. The prevalence for both mild lesions and wounds varied between farms and within farms during the year. The proportion of dirty cows ranged between 18 – 85% and varied between farms, as well as within farm between different visits. The risk for hock lesions was higher for cows in third and higher parity and the risk for hock lesions increased with increasing milk production in cows in parity 1 and 2. There was also a link between hock lesions and somatic cell counts, but this relationship was not linear.

Hock lesions are common in Swedish dairy cows, but the prevalence varies over time and between farms. Relationships between hock lesions and cow related risk factors have been demonstrated in this study as well as in previous research, but more research is needed to clarify these relationships.