Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att på ett effektivt sätt styra ett kundanpassat virkesflöde krävs god in-formation om tillgången av virke. Vid en skoglig åtgärd så som gallring eller föryngringsavverkning görs vanligtvis en skattning av detta i fält, vilken sedan även kan kompletteras med en utbytesberäkning. En ny metod att göra utby-tesberäkningar baserade på historiskt skördardata har en kort tid använts inom Sveaskogs verksamhet.
Syftet med detta arbete var att utvärdera denna metod att göra utbytesbe-räkningar genom att: 1) kartlägga hur metoden har implementerats i Sve-askogs verksamhet, 2) kvantifiera noggrannheten och precisionen i ingångs-data för utbytesberäkningen och 3) kvantifiera noggrannheten och precis-ionen för utbytesberäkningen.
Arbetet har genomförts genom en workshop med insatta personer för att kunna göra en kartläggning av arbetsprocessen där utbytesprognoser tas fram. Sedan har ett datamaterial innehållande alla åtgärder inom ett givet tidsspann studerats för att kunna kvantifiera noggrannheten och precisionen. För den skogliga skattningen har även en regressionsanalys genomförts för att undersöka vilka variabler som bidrar till att avvikelser mellan planerat och avverkad volym uppstår.
Resultaten av studien visar att det för de skogliga skattningarna finns vissa systematiska fel, vilka är olika stora för de olika skogliga parametrarna. Fram-förallt stamantal och grundyta utmärker sig genom att visa både något sämre precision och noggrannhet än övriga parametrar. Avvikelser i volym tycks framförallt påverkas av vilket Resultatområde åtgärden tillhör samt åtgärdens volym per ha. Dock visar den framtagna modellen att det finns fler faktorer som kan påverka avvikelsen än vad som tagits med i studien. Imputeringen visar bra noggrannhet men något sämre precision.

In order to handle a customized wood flow in an efficient way high quality information about wood resources are important. Before harvests an estima-tion of the stand is usually conducted which then can be complemented with a pre-harvest forecast. A new method to conduct these forecasts based on historical harvester data has been implemented at Sveaskog.
The aim of this study was to evaluate these pre-harvest forecasts by: 1) map the work-process of the forecasts, 2) quantify the precision and accuracy of the forestry measurements that are used as input for the forecast and 3) quantify the precision and accuracy for the forecasts.
The work has been conducted by arranging a workshop with people work-ing with the forecasts in order to do the mapping. Then a set of data contain-ing all the harvests carried out during a given time period was analyzed to be able to quantify the precision and accuracy. For the forest estimations a re-gression analysis was conducted to see which variables mostly affected the differences between planned and harvested volume.
The results from this study show that there are systematic errors for several of the estimated forest variables. Number of stems and basal area had the lowest precision and accuracy. Deviation between planned and harvest vol-ume seems to mostly be affected by the volume per hectare and region. How-ever, the module only explains some part of the deviation. The volumes pre-dicted with historical harvester data show a good accuracy and a lower pre-cision.