Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Riparian zones are important for many ecological functions such as for providing shade to streams and leaf litter to instream organisms, as well as acting as filters for sediments and excess nutrients that are released during forestry operations. Riparian areas are also important for preservation of biodiversity. Over time, forestry policies in Sweden have changed and this has had effects on the management of forests. For example, in 2013 the Strategic Management Objectives (SMO) were introduced, aiming to act as a guideline for an expected level of environmental consideration. Within the SMOs, there is a goal to preserve and manage functional riparian buffer zones adjacent to streams. One way of reaching this goal is to encourage deciduous tree species in the riparian zones at all stages of forestry operations. The aim with this thesis was to investigate how forestry policy actions have changed management of riparian zones and if historic forest management has impacted how we can meet the SMOs today. The main focus was to understand if deciduous tree species already exist within the riparian zones of small streams or if there is a need for changed or intensified management to encourage deciduous trees. My study was performed in Vindeln, Västerbotten County, northern Sweden. I measured stand characteristics of 16 riparian buffer zones of four different age classes, i.e., <1975, <1993, <2013 and <2019. Each of the age classes has been subject to different forest policies and thus different management within buffers. I found that the 1993 Forestry Act has had a positive effect on deciduous cover in riparian buffers of small streams. On the contrary, the introduction of SMOs in 2013 has not yet improved the buffer management, at least with regard to deciduous tree species and some riparian functions, i.e. dead wood provision and shading. A reoccurring pattern in my results was that there is a time lag from the time the buffer is created until the riparian buffer is functioning as intended. It seems that the most recently created buffers have not yet had time to recover from historical management. If the goal of the SMOs is to have ecologically functioning buffers and stable conditions, e.g. canopy cover adjacent to streams, there is likely a need to change the forestry practices in riparian zones. For example, leaving wider buffers and potentially selectively logging coniferous trees within those buffer strips can encourage deciduous tree species and compensate for economic losses.

Strandzoner kring bäckar och vattendrag är viktiga för många ekologiska funktioner så som beskuggning och tillförsel av lövförna till organismer i vattendrag. De kan också fungera som filter för sediment och läckage av näringsämnen som frigörs vid skogsskötselåtgärder. Strandzoner är också viktiga för bevarande av biologisk mångfald. Den svenska skogsbrukspolitiken har förändrats över tid och detta har påverkat skogsskötseln. Ett exempel på detta är de branschgemensamma målbilderna som introducerades 2013 med syfte att fungera som riktlinjer för hur skogsbruket ska agera för att främja god miljöhänsyn. I målbilderna finns det ett mål att bevara och sköta funktionella kantzoner mot vattendrag. Ett sätt att nå detta mål är att främja andelen lövträd i kantzoner vid alla skogsskötselåtgärder under rotationsperioden. Syftet med den här studien var att undersöka hur skogsbrukspolitiken har förändrat skötseln av strandzoner och om historiskt brukande har påverkat uppfyllandet av målbilderna idag. Fokus låg främst på att förstå om det redan finns lövträd i strandzonen intill små bäckar eller om skötseln måste förändras eller intensifieras för att främja lövträd. Min studie genomfördes i Vindeln, Västerbottens län, norra Sverige. Jag mätte beståndsvariabler på 16 kantzoner fördelat på fyra olika åldersklasser: <1975, <1993, <2013 och <2019. Varje åldersklass har avverkats under olika rådande skogspolitik och därmed också haft olika skötsel inom kantzonerna. Jag fann att skogsvårdslagen från 1993 har haft en positiv effekt på lövträdsandelen i kantzoner kring små bäckar. I motsats till detta visade det sig att introduktionen av målbilderna 2013 inte ännu har förbättrat skötseln av kantzoner, åtminstone med avseende på andelen lövträd och vissa ekologiska funktioner som t.ex. tillförsel av död ved och beskuggning. Ett återkommande mönster i mina resultat var att det är en tidsförskjutning från skapandet av kantzonen tills att den uppnår avsedd funktion enligt målbilderna. Det verkar som att de nyligast lämnade kantzonerna inte ännu haft tid att återhämta sig från historisk skötsel. Om syftet med målbilderna är att ha funktionella kantzoner och stabila förhållanden t.ex. kronslutenhet intill bäckar, finns det troligen ett behov av förändrad skogsskötsel i strandzoner. Till exempel att lämna bredare kantzoner och potentiellt plockhugga barrträd ur dessa kantzoner kan främja andelen lövträd samt kompensera för ekonomiska förluster.