Home About Browse Search
Svenska


Lindgren, Niki, 2020. Hantering av friyta vid förskoleutbyggnad : samsyn och konfliktpunkter i synen på kvalité i förskolans utemiljö. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology

[img] PDF
5MB

Abstract

Förskolan har blivit symbol för den fysiska miljö där barn spenderar större delen  av sina första levnadsår. Förskolan har det senaste decenniet även blivit en del  av det svenska utbildningssystemet och är därmed barnets första möte med  formellt lärande, men lek och omsorg är andra viktiga dimensioner i  förskoleverksamhet. Verksamheten kräver särskilda fysiska förutsättningar och  inkluderar vanligtvis en förskolebyggnad med tillhörande förskolegård, men  skiftar i utformning. Anledningen till detta har visat sig vara mångbottnad och  handlar bland annat om att det är flera olika perspektiv som verkar inom eller  med inflytande över planeringen av dessa miljöer. En litteraturstudie av  forskning på fältet gör det tydligt att barn behöver utrymme, vegetation och  varierade utemiljöer för att utmanas och utvecklas. Samtidigt är förskolemiljön  en produkt av stadsplaneringen i stort som skall tillgodose olika funktioner och  regleras genom lagar och riktlinjer. Studien ger en inblick i gemensamma  utgångspunkter, skillnader och konfliktpunkter mellan olika perspektiv och den  kunskap och föreställningar som bildar underlag till beslut. I uppsatsen  intervjuas representanter för tre olika yrkesgrupper: planerare vid  förskoleförvaltning, landskapsarkitektur samt pedagog. Samtliga respondenter  har kopplingar till en specifik förskola som fungerar som utgångspunkt för  samtal och analys. I resultatdelen pekas samsyn och perspektivbrytningar ut  som kan antyda utvecklingspotentialer och konfliktpunkter i planeringen och  förvaltningen av förskolegårdar. Det visar sig att samtliga perspektiv bekräftar  vikten av en förskolegård och att de uppfattar att att friytan är av betydelse för  barnens lek, lärande och utveckling. Men det visar sig också att faktorer som  stora barngrupper, låg personaltäthet, krav i läroplanen och brist på byggbar  mark, betoning på säkerhetsaspekter mm är faktorer som leder olika aktörer till  olika slutsatser och som här diskuteras mot bakgrund av kunskapsläget inom  pedagogik, planering och landskapsforskning.

,

The preschool has become a symbol as the physical environment where children  spend the majority of time in their early childhood years. During the last decade,  the preschool has also become a part of the Swedish educational system, which  makes it the first interaction with formal learning. Additionally, the preschool is  also influenced by play and caregiving. These factors requires certain physical  conditions, which usually includes a building and an adjacent outdoor space.  However, the design, function and size of outdoor spaces vary between different  preschools. The reason for this has been shown to be multifaceted and a result of  different perspectives and practices related to these environments. A literature  study makes it clear that children need outdoor environments that are spacious,  green and varied in order to develop and get challenged. Preschool developments  are regulated by legislations and policies in planning but also the result of the  terms and conditions in the realm of the preschool practice and planning. To gain  insight into commonalities and divergences in perspectives related to the  preschool outdoor spaces, four different professionals are interviewed. All  interviewees have a connection to a particular preschool outdoor environment  which is the departure for the investigation. The interviewees are a project  planner at the local management for preschools, two landscape architects and a  pedagogue. In the result, the data from the literature studies and interviews are  compared and points out similarities and differences in perspectives. Factors of  consensus and conflict regarding the preschool outdoor environment are  highlighted. Furthermore, the result show that the free space is mentioned as  important by all perspectives and they confirm its importance regarding  children's play, learning and development. However, it also show that factors  like bigger group sizes, declining amount of preschool teachers with a degree,  increased demands in the curriculum and lack of buildable land are a few of the  factors that bring actors involved to different conclusions. This is discussed in  the light of the current position of knowledge within pedagogy, planning and  landscape research.

Main title:Hantering av friyta vid förskoleutbyggnad
Subtitle:samsyn och konfliktpunkter i synen på kvalité i förskolans utemiljö
Authors:Lindgren, Niki
Supervisor:Mårtensson, Fredrika
Examiner:Jansson, Märit and Fridell, Linneá
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology
Keywords:preschool, outdoor environment, development, learning, play, pedagogical quality, socialt samspel, barns utveckling, förskolegård
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15507
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15507
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:08 May 2020 10:42
Metadata Last Modified:12 May 2020 12:19

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits