Home About Browse Search
Svenska


Michold, Maria, 2020. Luckhuggning med friställning av asp och sälg : påverkan på epifytiska lavar. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies

[img] PDF
7MB

Abstract

I norra Sverige har effektivt skogsbruk och minskad brandfrekvens under det senaste århundradet medfört att äldre skog med gamla lövträd är sällsynt förekommande. I denna del av landet har framförallt asp och sälg stor betydelse för den biologiska mångfalden. De är bland annat viktiga för diversiteten av epifytiska lavar och det finns därför ett behov av att skydda dessa träd.
Syftet med den här studien var att utvärdera restaureringsmetoden luckhuggning med friställning av asp och sälg med avseende på utvecklingen av naturvårdsintressanta epifytiska lavar. Luckhuggningar utfördes 2011 på fyra lokaler belägna i Västerbottens och Västernorrlands län. Fyra andra lokaler lämnades orörda som kontroller. Samma år registrerades förekomsten av utvalda lavar på de friställda träden och på aspar och sälgar i kontrollerna. Lunglav specialstuderades genom uppskattning av täckningsgraden utifrån fotografier som togs i fält. Efter åtta år utfördes en återinventering. Jag undersökte om frekvensen (antalet provytor per träd med förekomst) av de studerade lavarna samt täckningen av lunglav hade påverkats av huggningen.
Resultaten visade att luckhuggningen hade varit gynnsam för frekvensen av lunglav och bårdlav medan frekvensen av skinnlav, knopplavar och stuplav inte hade påverkats. Täckningen av lunglav hade ökat i kontrollerna men inte i luckorna, vilket kan tolkas som att tillväxten hämmats i luckorna. Dock var förändringen av täckningen inte konsekvent i de olika lokalerna med luckhuggningar.
Luckhuggningen skulle kunna vara en metod att rekommendera om målet är att ta ut virke ur skogar med höga naturvärden utan att orsaka minskning i frekvens hos de studerade lavarna. Effekter för andra organismer bör också tas i beaktande vid utvärdering av luckhuggningen. Studien indikerar att frekvens och tillväxt av de studerade lavarna kan påverkas på olika sätt av luckhuggning, vilket ger insikt om att det är viktigt att mäta fler faktorer än frekvens för att kunna påvisa vilken påverkan luckhuggning har på de studerade lavarna. En större studie är därför nödvändig för att öka kunskapen i ämnet.

,

Old-growth forests with a high proportion of large-diameter deciduous trees are rare today in the northern part of Sweden due to forestry and a reduction in fire frequency during the latest century. In this region, aspen and goat willow are of high importance for biodiversity. They are, for instance, important for the diversity of epiphytic lichens, which raises a need for protection.
The aim of this study was to evaluate the restoration method gap cutting with retention of aspen and goat willow regarding the development of epiphytic lichens of high interest for nature conservation. In 2011, gap cuttings were performed at four sites within the counties of Västerbotten and Västernorrland. Four other sites were left undisturbed as reference areas. The occurrence of selected lichens on the retained trees and on aspens and goat willows in the reference areas was recorded the same year as the cutting. Lobaria pulmonaria was studied specifically through estimation of its percentage cover using detailed photographs from the field. A re-inventory was performed eight years later. I investigated if the frequency (the number of sample plots per tree with occurrence) of the studied lichens and the percentage cover of L. pulmonaria had been affected by the cutting.
The results showed that gap cutting had been favorable for the frequency of L. pulmonaria and Nephroma parile while it had not affected the frequency of Leptogium saturninum, Mycobilimbia carneoalbida and M. tetramera, and N. bellum. The percentage cover of L. pulmonaria increased in the reference areas but not in the gap cuttings, which can be interpreted as a suppression of the growth in the gaps. However, the change in percentage cover was inconsistent for the areas with gap cuttings.
The gap cutting could be a recommended method if the objective is to extract timber from forests with high conservation value without causing any reduction in frequency of the studied lichens. Effects on other organisms should also be taken into consideration when evaluating the gap cutting. However, the study indicates that gap cutting can affect the frequency and the percentage cover of the studied lichens differently. This further indicates that more factors must be taken into account to better demonstrate the impact of gap cutting. Hence, there is a need for a more comprehensive study to bring further understanding in this field.

Main title:Luckhuggning med friställning av asp och sälg
Subtitle:påverkan på epifytiska lavar
Authors:Michold, Maria
Supervisor:Sjögren, Jörgen and Olsson, Jörgen
Examiner:Magnusson, Magnus
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för vilt, fisk och miljö
Volume/Sequential designation:2020:4
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies
Keywords:luckhuggning, Populus tremula, Salix caprea, ljus
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15486
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15486
Subjects:Forestry production
Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:04 May 2020 06:27
Metadata Last Modified:05 May 2020 10:13

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits