Home About Browse Search
Svenska


Ericson, Helena, 2019. Att äga skog på distans. First cycle, G2E. Skinnskatteberg: SLU, School for Forest Management

[img] PDF
1MB

Abstract

Samhällsutvecklingen i form av urbanisering och teknikutveckling har påverkat förutsättningarna att äga och bruka skog. Många skogsägare är inte heller bofasta på sin fastighet. Att vara distansskogsägare, eller så kallad utbo, innebär att skogsägaren bor på ett betydande avstånd från sin skogsfastighet (Skogsstyrelsen, 2014). Distansskogsägarna äger helt eller delvis en tredjedel av landets 230 000 privatägda skogsfastigheter och de ökar i antal såväl nationellt som internationellt.

Syftet med studien var att undersöka utbors behov av hjälp samt service i jämförelse med skogsägare som bor på eller i närheten av sin fastighet s.k. åbor. Undersökningen gjordes på medlemmar i skogsägarföreningen Mellanskog. En enkät skickades ut till 696 utvalda skogsägare, boende i Stockholm, via mejl. 288 svarade, det vill säga cirka 41 procent av de tillfrågade. Cirka hälften av respondenterna i undersökningen hade ärvt sin skog. För majoriteten av dem som ärvt sin skog är känslan av att föra familjetraditionen vidare viktig. Undersökningen visar också att 70 procent av respondenterna ansåg att virkestillväxten var viktig och att över 60 procent av respondenterna var nöjda med Mellanskogs senast utförda åtgärd. Bland de respondenter som inte var nöjda angavs bristande kunskap hos skogsinspektorn, dålig återkoppling, kvarglömt virke i skogen samt körskador som bidragande orsak till missnöjet.

Återkommande återkoppling bör ske mellan skogsinspektor och skogsägare på distans via mejl och telefon. God skoglig rådgivning är alltid individuell och den ska utgå från den enskilde medlemmens önskemål. Mellanskog kan via e-tjänster ge skogsägare tillgång till sin dokumenterade skogskötselplan. Det har därmed blivit allt lättare att vara distansskogsägare då information finns tillgänglig online om möjligheten att närvara på fastigheten saknas. Utbons möjligheter att besöka sin fastighet kan i många fall utgöra en betydande skillnad mellan utbo och åbo vad gäller förutsättningarna att bruka fastigheten. Förutsättningarna skiljer dock sig från utbo till utbo. Därför bör Mellanskog aktivt undersöka vilken omfattning och inriktning på hjälp och service respektive utbo önskar och behöver.

Utbor efterfrågar olika förvaltningstjänster i större utsträckning än åbor, vilket bland annat ställer krav på skogsinspektorns skogliga kompetens och bemötande. För att kunna möta en ökad efterfrågan på olika förvaltningstjänster i takt med att andelen utbor ökar bör därför Mellanskog utveckla flexibla förvaltningstjänster. Skogsägarna kan då enkelt plocka ihop och köpa de tjänster som motsvarar just deras behov och önskemål.

I praktiken kommer skogsägarnas önskemål om alternativa brukningssätt ofta i skymundan då det storskaliga industriskogsbruket härskar, men det kan ändras. Framtidens vinnare är sannolikt aktörer som är lyhörda för mjuka värden och som med hänsyn tagen till rådande skogsvårdslagar kan erbjuda en alternativ skogsskötselplan för den som så önskar.

,

Many owners of forestland are not full time living on their property. To be a remote forest landowner, or an “utbo”, means that the remote forest owner lives a significant distance from their forest property (Skogsstyrelsen, 2014). The remote forest owners owns fully or co-owns a third of the country’s 230.000 privately owned forest properties and their numbers are increasing both nationally and internationally.

The purpose of this study was to investigate remote forest owners need for help and services in contrast to owners who live on or in proximity to their property, so called “åbor”. The survey was made with members of the forest owners association of Mellanskog.

A survey in the form of a questionnaire was designed and sent to 696 chosen forest land owners living in Stockholm by email. 288 answered, in other words 41 percent of the people asked. As the proportion of the forest land owners who are remote owners is increasing, Mellanskog should focus on flexibility, where the owners can pick and choose among different packages according to their needs.

In practice individual ideas for forest cultivation are often overshadowed by the large scale lumber production of the mainstream industry. But the future of forestry is probably the actors who are responsive to the soft values, who can offer alternative forest management plans, without interfering with the current forestry legislation.

Main title:Att äga skog på distans
Authors:Ericson, Helena
Supervisor:Stenhag, Staffan
Examiner:Sundstedt, Eric
Series:Examensarbete / SLU, Skogsmästarprogrammet
Volume/Sequential designation:2019:29
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:SY002 Forest Management - Bachelor's Programme 180 HEC
Supervising department:(S) > School for Forest Management
Keywords:utbo, distansskogsägare, samarbetspartner
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15449
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15449
Subjects:Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:26 Mar 2020 09:19
Metadata Last Modified:27 Mar 2020 02:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits