Home About Browse Search
Svenska


Andersson, Per-Jacob, 2019. Basvägar och basstråk, maskinförares åsikter om planerade förslag. First cycle, G2E. Skinnskatteberg: SLU, School for Forest Management

[img] PDF
1MB

Abstract

Basvägar och basstråk är centrala delar i drivningen av en avverkningstrakt. Ett väl planerat basstråk utgör en viktig förutsättning för att minska körskador och i de avverkningar där det är aktuellt, ge bra möjligheter att ta ut GROT. Med basväg menas den väg från trakten ut till avlägg där terrängtransporten av virket kommer att ske. Basstråk är de vägar inne på trakten där huvuddelen av virkestransporten ut till basvägen sker. Basstråken är ofta placerade på höjdlägen i terrängen där bärigheten är bäst och är ofta förstärkta med ris för att ytterligare öka bärigheten. Vid planeringen av en avverkning gör planeraren förslag till en eller flera basvägar och ett eller flera basstråk. Planeraren läser in basvägarna och basstråken i sin handdator och snitslar vid behov där det krävs precision. Till sin hjälp kan planeraren använda kartmaterial med olika skikt som bland annat kan visa markstruktur, lutning och markfuktighet. Bakgrunden till genomförandet av denna studie var att jag i mitt arbete både som skotarförare och senare planerare lade märke till att de planerade basvägs och basstråksförslagen ofta inte följdes. I vissa fall noterade jag till och med att de planerade förslagen inte heller gick att följa av olika orsaker. Det arbete som var nedlagt på att planera basvägen eller basstråket var således bortkastat.

En tanke väcktes att intervjua ett antal maskinförare och höra deras åsikter om de planerade basvägs- och basstråksförslagen och på så sätt ta reda på varför förslagen inte följs, och vad som kan förbättras så att förslagen går att följa.

Studien genomfördes under maj 2017. Tio maskinförare valdes ut. Samtliga maskinförare var entreprenörer eller anställda av entreprenörer som var anlitade av Stora Enso skog AB på flödesområde Hagge. Urvalet av förarna gjordes sedan geografiskt. Målet var att besöka samtliga förare ute i skogen för att genomföra intervjuerna. Samtliga intervjuer skulle genomföras under en vecka vilket gjorde att de maskinlag som valdes ut befann sig nära Stora Ensos kontor i Hagge vid tillfället för studien. Vissa maskinförare hade dock inte möjlighet att låta sig intervjuas ute i skogen och intervjun fick då göras via telefon.

Intervjuerna gick till så, att förarna fick svara på nio frågor utifrån ett frågeformulär. Frågorna vävdes i så stor utsträckning som möjligt in i ett samtal. Vid de tillfällen då intervjun genomfördes i fält fick maskinföraren innan intervjun läsa igenom frågorna. Svaren på de ställda frågorna antecknades med stödord och sammanställdes senare. Svaren behandlades anonymt. Frågorna behandlade hur de planerade basvägarna och basstråken upplevdes samt i hur stor utsträckning Rätt Metod tillämpades i praktiken vid drivningen av en trakt.

Maskinförarna ansåg att de planerade basvägs och basstråksförslagen varierar mycket mellan olika planerare. De planerare som har maskinerfarenhet gör oftast bra förslag medan de planerare som inte har maskinerfarenhet gör
2
betydligt sämre förslag. Den vanligaste orsaken till att de planerade förslagen inte följs är drivningstekniska faktorer. Basstråket eller basvägen går inte att följa för att det är för kuperat, för blött eller lutar för mycket. Ofta ger inte heller det planerade förslaget optimala logistiska förutsättningar för skotaren, som ska ha lätt att få fullt lass. Förarna ansåg att planerarnas kunskap om var en maskin kan ta sig fram i terrängen bör förbättras. Förarna ansåg även att de planerade förslagen i högre grad ska snitslas eftersom en linje som enbart är planerad med GPS i handdatorn är väldigt svår att följa.

Maskinförarna tillfrågades även om de ansåg att det skulle vara bättre om de fick planera basvägar och basstråk själva. Majoriteten av förarna tyckte att det i vissa fall skulle vara bättre om de skulle göra den delen av planeringen själva men att det skulle bli en fråga om ekonomi. Stilleståndskostnader för maskinen skulle då behöva täckas. Förarna ansåg därför att det var bra att de planerade förslagen fanns men att de skulle ses som just förslag som vid behov kunde ändras. Av de intervjuade förarna svarade dock 70 procent att de ändå gör någon form av förplanering när de kommer till en trakt, som exempelvis att snitsla basstråk eller stickvägar.

Samtliga förare ansåg att rätt metod var bra. Logistiken för skotaren blev bättre och kommunikationen inom maskinlaget förbättrades. Förarna ansåg även att planeringen av trakterna blivit betydligt bättre sedan metoden introducerades. Trakterna är mer genomtänkta vilket underlättar drivningen. Några förare ansåg dock att metoden passar bättre i slutavverkning än i gallring.

,

The main haul roads are an important part in the transport of the wood out of a logging site to the road. The machines should be able to carry the heavy load out of the forest without damaging the ground. When the planner is planning the logging, he makes proposals, one or more, where the main haul roads can be located in the terrain. But sometimes the operators of the forest machines don’t follow the planned proposals for different reasons. In this study ten forest machine operators working for Stora Enso Skog AB in Hagge, Sweden are interviewed about their opinions of the planned proposals and what they think can be change in order to improve the planned proposals. Some of the interviews was made in the forest on the logging site, and some interviews was made on telephone.

The forest machine operators think that the quality of the planned proposals varies a lot between different planners. Some planners have experience of working in a forest machine and some planners have not. The interviewed machine operators think that the proposals made by the planners that have worked in a forest machine are better than the planner that not have that experience. The main reason that the operators decide not to follow the planned proposals is often factors affected by the terrain. The ground where the planned proposal is located is to soft, to hilly or leans too much.

One important change that the machine operators think can improve the quality of the planned proposals and even the rest of the planning work is better communication between the planner and the forest machine operators. The machine operators also had a suggestion that the planners should go with the machine operator in the machine and in that way learn where the machine can go in the terrain.

Main title:Basvägar och basstråk, maskinförares åsikter om planerade förslag
Authors:Andersson, Per-Jacob
Supervisor:Valund, Torbjörn
Examiner:Sundstedt, Eric
Series:Examensarbete / SLU, Skogsmästarprogrammet
Volume/Sequential designation:2019:35
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:SY002 Forest Management - Bachelor's Programme 180 HEC
Supervising department:(S) > School for Forest Management
Keywords:traktplanering, rätt metod, förplanering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15448
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15448
Subjects:Forestry production
Language:Swedish
Deposited On:26 Mar 2020 09:42
Metadata Last Modified:27 Mar 2020 02:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits