Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den svenska skogsbranschen strävar efter en hög skogsproduktion som skänker värde till skogsägaren och skogsindustrin. Genom åren har olika tekniker och metoder används för att höja skogsproduktionen - dikning, förädling och introduktion av främmande trädslag är några av de saker som gjorts för att ge värde åt skogsmarken. Växthuseffekten som bidrar till global uppvärmning har skapat ett behov av ett minskat användande av fossilenergi, samt ett ökat behov av förnyelsebar energi. På grund av hållbarhetsutmaningar har skogen fått en nyckelroll då den är en förnyelsebar energikälla och kan binda och lagra koldioxid. Växthuseffekt tros också ligga bakom den ökande stormintensiteten och de ökande insektsangreppen i de svenska skogarna. Dessa stormar och insektsskador drabbar framförallt trädslaget gran (Picea abies), som samtidigt fått mycket kritik för att mörklägga södra Sveriges landskap och även framställts som ett hot mot den biologiska mångfalden. Detta har gjort att skogsägare i södra Sverige börjat se sig om efter alternativ till granen. I sökandet efter alternativa träslag faller valet inte sällan på hybridlärken som blivit en allt vanligare syn i de sydsvenska skogarna sedan den introducerades på 1960-talet.
Syftet med denna studie är att identifiera möjliggörande och hindrande faktorer för markägare att investera i hybridlärk, för att ge markägare ett underlag för att själva kunna göra en riskbedömning vid tanke på att investera i hybridlärk. I arbetet undersöks problem och möjligheter kring hybridlärken från odling till förädling och försäljning. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med markägare, förvaltare, företrädare för industrin, forskare med kunskap om hybridlärk samt underleverantörer till bygghandeln och slutkonsument. Intervjuerna i studien genomfördes via telefon. Urvalet av respondenter har gjorts med ”snöbollsmetoden” för att kunna komma åt den relativt lilla grupp personer som har kunskap kring ämnet. Det betyder att en individ som har kunskap i ämnet banar väg för nästa intervjuperson.
Det kan i studien fastställas att marknaden för hybridlärk i Sverige är liten. Det finns ett antal mindre aktörer som sågar de små volymer som finns tillgängliga. Hybridlärk är ett relativt nytt inslag i den svenska skogen. På grund av att de flesta bestånd av hybridlärk är under 20 år och tillgången på råvara är begränsad till små, utspridda volymer är kunskapen kring odling och framförallt vidareförädling relativt låg. Studien visar även att utmaningarna kring hybridlärken som trädslag är många, men att de positiva aspekterna av detta trädslag inte ska underskattas.
För den markägare som funderar på att plantera och således investera i hybridlärk, rekommenderas att satsa på att plantera den på mellanmarker för att komma ifrån de problem som uppstår på allt för bördiga marker. Dessutom rekommenderas markägare att satsa på korta omloppstider då det med dagens låga timmerpriser på lärk inte är lönsamt att satsa längre omloppstider och högre kvalitet.

The Swedish forest industry strives for a high forest production that gives value to forest owners and the forest industry. Over the years, different techniques and methods have been used to increase forest production - ditching, refinement and introduction of the foreign tree species are some of the things that have been done to give value to the woodland. With increased pressure on the reduction of fossil energy and increasing the share of renewable energy as a result of the greenhouse effect, the forest has gained a key role in this transition, as it can bind and store carbon dioxide and is a renewable source. The same greenhouse effect is believed to cause the increasing storm intensity and the increasing insect attacks in the Swedish forests. These storms and insect damage mainly affect the Norway spruce (Picea abies), which at the same time receives a lot of criticism to colluding for darkening the landscape in southern Sweden 's landscapes and also produced as a threat to biological biodiversity. This has meant that forest owners in southern Sweden have begun to look for alternatives to the Norway spruce and in this search; the selection rarely falls on hybrid larch is often selected. Hybrid larch, which has become an increasingly common sight in the southern Swedish forests since it was introduced in the 1960 ’century.
The aim of this study is to identify risks and opportunities with hybrid larch production in order to give landowners a basis for a risk assessment analysis. This is done by examining problems and opportunities around hybrid larch from cultivation to processing and sales. This study has been conducted with qualitative approach, based on personal interviews with landowners, managers, industry representatives, researchers with knowledge about hybrid larch, as well as subcontractors to the building suppliers and the end consumer. The interviews were conducted over telephone. The selection of respondents was made with the so-called snowball method, where one person suggests the next person to interview, in order to be able to access the relatively small group of people who have knowledge about the subject.
The study shows that the market for hybrid larch in Sweden is small but increasing. There are a number of smaller actors who process the small volumes of sawn wood volumes available. It is a relatively new element in the Swedish forest and because most stands of hybrid larch are under 20 years old, the knowledge about cultivation and especially further processing is relatively low as the supply of raw material is limited to small dispersed volumes. The study also shows that there are several challenges with hybrid larch as a tree species however, the positive aspects of this tree species are not to be underestimated.
For the landowner who is considering to plant and invest in hybrid larch, it is recommended to focus on planting it on hinterlands to get away from the problems that arise on fertile grounds. It is also recommended to invest in short rotation periods as the current low price on larch timber makes it unprofitable to invest in rotation periods and higher timber quality.