Prabert, Josefine, 2020. Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
|
PDF
1MB |
Abstract
Normalkastration av hanhund är en av de vanligaste operationerna som utförs inom smådjurskirurgi. Veterinärstudenterna vid Sveriges lantbruksuniversitet började under hösten 2018
regelbundet kastrera hanhundar i undervisningen. Att operera levande djur är ett unikt
inlärningstillfälle och något som tidigare studier har visat att veterinärstudenter önskar ha mer
av i utbildningen. Syftet med studien var att undersöka ifall de hanhundar som kastrerats av
veterinärstudenter hade högre komplikationsrisk än de hanhundar som kastrerats av erfarna
kirurger. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka ifall veterinärstudenter som har fått
kastrera hanhundar i utbildningen känner sig mer benägna och självsäkra inför att utföra
ingreppet självständigt tidigt i sina veterinärkarriärer. Alla hanhundar som hade kastrerats på
Universitetdjursjukhuset (UDS) i Uppsala under perioden september 2018 till september 2019
ingick i den ena delen av studien. De placerades i två grupper utifrån om de hade kastrerats av
veterinärstudenter eller legitimerade veterinärer. Data erhölls dels från hundarnas respektive
journaler och dels från telefonuppföljning med hundarnas ägare. I den andra delen av studien
skickades en enkät ut till veterinärstudenterna i årskurs 5 inför sommaren då de hade möjlighet
att arbeta som tillförordnade veterinärer. En uppföljande enkät skickades ut efter sommaren för
att studera verkligt utfall.
Resultatet visade att det inte var någon statistiskt signifikant ökad risk för komplikationer för
de hundar som kastrerades av veterinärstudenter jämfört med de som kastrerades av UDS
ordinarie veterinärer. Enkätstudien visade att de veterinärstudenter som hade fått utföra eller
observera en hanhundskastration under klinisk rotation hade större självförtroende med
avseende på att våga utföra normalkastration av hanhund, både med och utan assistans, jämfört
med de studenter som varken hade fått se eller utföra en hanhundskastration. Även att enbart
ha fått observera normalkastration av hanhund ökade signifikant villigheten att utföra ingreppet
självständigt tidigt i karriären jämfört med de som varken hade fått se eller utföra ingreppet.
Andelen komplikationer i studien var relativt hög jämfört med tidigare studier. Detta kan bero
på att gränsen för vad som klassificerades som en komplikation sattes lägre i denna studie
jämfört med andra. Hundarna på UDS var betydligt äldre än hundarna på studentoperation och
hade i högre utsträckning annan sjukdom vilket kan ha bidragit till en högre komplikationsrisk
för den gruppen. Dessutom utfördes ofta andra kirurgiska ingrepp på dessa hundar vilket
förlängde durationen på operationen och anestesin.
Slutsatsen från studien var att veterinärstudenternas praktiska träning i form av att få närvara
och delta vid kastration av hanhundar under klinisk utbildning var en viktig del av den kliniska
färdighetsträningen. Ytterligare en slutsats var att studenthanhundskastrationerna är etiskt
försvarbara att fortsätta med, då de inte verkade vara förenade med någon högre komplikationsrisk.
Neutering of male dogs is one of the most common surgeries performed in small animal surgery.
The veterinary students at the Swedish University of Agriculture began to regularly perform
male dog neutering as a part of the curriculum in the autumn of 2018. Live animal surgery is a
unique learning opportunity and something that previous studies have shown veterinary
students wanting more of in their education. The purpose of the study was to investigate whether
the male dogs neutered by veterinary students had a higher risk of complications than dogs
neutered by experienced surgeons. Another purpose of the study was to investigate if veterinary
students who had been able to neuter male dogs as a part of university training felt more inclined
and confident to perform the surgical procedure independently early in their careers. All dogs
that had been neutered at the teaching hospital in Uppsala from September 2018 until September
2019 were included in one part of the study. There were two groups, depending on whether
veterinary students or veterinarians at the University Animal Hospital had neutered them. Data
was collected partly from the dogs’ patient records and partly from telephone follow-ups with
the dog owners. In the other part of the study a questionnaire was sent to fifth year veterinary
students before the summer when they could work as veterinarians on a restricted license. A
follow-up questionnaire was sent out after the summer to study the actual outcome.
The result showed that there was no significantly increased risk for complications for the dogs
neutered by veterinary students compared to those neutered by animal hospital staff
veterinarians. The questionnaire showed that the veterinary students who had been able to
perform or observe male dog castration at university were more willing to perform a castration,
both with or without assistance, compared to those who had neither been able to see nor perform
male dog neutering. By observing a male dog castration the willingness to independently
perform the procedure early in their careers was significantly increased compared to students
who had neither been able to see nor perform the procedure.
The complication rate in this study was relatively high compared to previous studies. The reason
for this could be that the limit for what was categorised as a complication was set on an
ambitious level compared to other studies. The dogs treated by hospital staff were significantly
older than dogs subjected to students’ surgery and had to a higher extent concomitant illnesses,
which may have led to a higher risk of complications for this group. Additionally, there were
often other surgical procedures performed on the dogs with concomitant illnesses, which
significantly prolonged the duration of both surgery and anaesthesia.
The conclusion of this study was that the veterinary students’ participation in male dog
castration is an important part of their clinical practice and that the procedure contributed to
their clinical confidence. Furthermore, the male dog neutering procedures performed by
students were ethically justifiable to continue with, since they did not seem to be associated
with an increased risk of complications.
Main title: | Komplikationer vid kastration av hanhund och veterinärstudenters självförtroende inför genomförande av operationen |
---|---|
Authors: | Prabert, Josefine |
Supervisor: | Höglund, Odd |
Examiner: | Gånheim, Carina |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2020 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
Keywords: | hund, hanhund, kastration, veterinärstudent, självsäkerhet, självförtroende |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15377 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15377 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Veterinary science and hygiene - General aspects |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 26 Feb 2020 07:03 |
Metadata Last Modified: | 27 Feb 2020 02:00 |
Repository Staff Only: item control page