Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I dag har barn en begränsad rörelsefrihet i staden. Antalet barn som reser självständigt till skolan minskar och samtidigt ökar barns stillasittande. Arbetet syftar till att beskriva hur den fysiska miljön, påverkar barns självständiga mobilitet och hur den kan främjas.

När barn rör sig självständigt, görs det oftast genom aktiv transport (gång, cykel eller liknande). Aktiv transport är ett effektivt sätt att öka energiförbrukningen bland barn. Det bidrar dessutom till en rad olika hälsofördelar. Barn som rör sig självständigt utvecklar en god lokalkännedom och ökat självförtroende samt upplever en större samhörighet med sin omgivning.

Barn, precis som vuxna reser på olika sätt. Instrumentell mobilitet är nödvändig och sker mellan målpunkter. Upplevelsebaserad mobilitet är valfri och sker om lust finns. Social mobilitet sker oftast till följd av instrumentell eller upplevelsebaserad mobilitet. Denna kategorisering har gjorts av Tanja Joelsson (2017) [online] universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier på Uppsala Universitet. Instrumentell mobilitet sker oavsett hur den fysiska miljön ser ut. Upplevelsebaserad och social mobilitet främjas däremot av en god fysisk miljö.

Barn i dagens städer har en begränsad rörelseradie. Ju äldre barn blir, desto större blir deras radie om den inte inkräktas på av biltrafik. Biltrafik innebär starka barriärer för barn och förhindrar deras framkomlighet. Barn är inte förrän i tonåren, tillräckligt mogna att kunna behärska riskfulla trafiksituationer. Därför krävs det att trafikmiljön anpassas efter barnens förmågor för att barn och biltrafikanter ska kunna samsas om utrymmet.

I en skola i Göteborg har barn redovisat sina uppfattningar och tankar kring sin väg till skolan. (Denna fördjupande studie, med barns egna perspektiv i ett verkligt exempel, kompletterar en litteraturstudie av forskning om barns rörelser i staden.) Barnen beskriver olika miljöer de passerar längs vägen och hur de upplever trafiken. Alla barn som deltog i studien till det här arbetet, reser självständigt till skolan och en klar majoritet tar sig till skolan genom aktiv transport. Detta strider mot tidigare undersökningar som visat att allt färre reser självständigt. Detta skulle kunna vara en effekt av nyligen utförda trafikregleringar, som gjort skolvägar lite mindre farliga och föräldrar mindre oroliga. Det tas inte upp i detta arbete, men skulle vara intressant för fortsatt fördjupad forskning om barns rörelse i staden.

Today, children have a limited freedom of movement in the city. The number of children traveling independently to school decreases and at the same time children's sedentary increases.

The purpose of the work is to describe how the physical environment affects children's independent mobility and how it can be promoted. When children move independently, it is usually done by active transport (walking, bicycle or similar). Active transport is an effective way to increase energy consumption among children. It also contributes to a variety of health benefits. Children moving independently develop a good local knowledge and increased self-esteem as well as experience a greater relationship with their surroundings.

Children, just like adults travel in different ways. Instrumental mobility is necessary and takes place between targets. Experience-based mobility is optional and happens if there is a desire. Social mobility is usually the result of instrumental or experience-based mobility. This categorization has been made by Tanja Joelsson (2017) [online] university lecturer at the Department of Education, Didactics and Educational Studies at Uppsala University. Instrumental mobility takes place no matter what the physical environment looks like. Experience-based and social mobility, on the other hand, is promoted by a good physical environment. By creating interesting and exciting environments for children, all types of children's mobility can be promoted.

Children in today's cities have a limited movement dad. The older children become, the greater their radius if they are not interfered with by traffic. Car traffic constitutes strong barriers for children and prevents their accessibility. Children are not until the adolescents, sufficiently mature to be able to manage risky traffic situations. Therefore, the traffic environment needs to be adapted to the abilities of the children to be able to interact in the same space.

In a school in Gothenburg, children have reported their perceptions and thoughts about their way to school. (This in-depth study, with children's own perspective in a real example, complements a literature study of children's movements in the city.) The children describe the different environments they pass along the way and how they experience the traffic. All children who participated in the study for this work, travel independently to school, and a clear majority go to school through active transport. This is contrary to previous surveys, which showed that fewer children travel independently. This could be an effect of recent traffic regulations, which made school roads a little less dangerous and parents less worried. This is not addressed in this work but would be interesting for continued in-depth research on children's movement in the city.