Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Våra städer växer sig allt större i takt med den ökade urbaniseringen. För att möta kraven på en växande befolkning i våra städer utvecklar vi idag våra städer genom förtätning. Men definition av begreppet förtätning är diffus och bilden av förtätning variera även inom stadsbyggnadsbranschen. Känslan som ges är att begreppet nästan använts som ett svepskäl vid exploatering, och då främst vid ianspråktagandet av våra gröna ytor, då det ofta är just de gröna ytorna i staden som exploateras vid förtätning. Borde då detta sätt, att exploatera stadens gröna ytor, ses som en typ av stadsutglesning som istället för att ske utåt är en form av utglesning som sker innanför den formella stadsgränsen?

Syftet med denna studie har varit att undersöka definitionen av begreppet förtätning för att få en klarare bild och bättre kunskap av dess definition. Ytterligare ett syfte med arbetet var att studera tillämpningen av förtätning som stadsbyggnadsstrategi, genom fallstudier på tre så kallade förtätningsprojekt. Detta i ett försök att sätta tillämpningen av förtätning i stadsbyggnadsprocessen i en så konkret kontext som möjligt.

Förtätning anses som en stadsbyggnadsprocess som på ett hållbart sätt utvecklar våra städer genom ett mer effektivt markutnyttjande och skapar täta stadsstrukturer som bland annat ökar integrationen mellan stadens invånare och skapar underlag för service, verksamheter och hållbart resande. Men de negativa sidorna av förtätningsprocesser har börjat upptäckas, där en av de allra största konsekvenserna är förlusten av stadens gröna ytor. Förlusten av gröna ytor i staden leder inte bara till förlusten av viktiga ekologiska och biologiska värden, utan leder även till en förlust av rekreationsmöjligheter för stadens invånare.

Studien visar att den diffusa definitionen av förtätning är något som stärkts av den litteratur som granskats. Många av de definitioner som dock hittats i den granskade litteraturen menar på att förtätning handlar om ett ökat invånarantal per kvadratkilometer inom bebyggt område. Fallstudien i kombination med litteraturstudie visar även på att projekt som kallas förtätningsprojekt per definition inte lever upp till de kriterier som definierar förtätning, och anses därför som en sorts stadsutglesning som sker inom den formella stadsgränsen.

Något som är påtagligt i denna studie är att ett förtydligande av definitionen av förtätning som stadsbyggnadsstrategi är av stor vikt. Detta för att vi på ett hållbart sätt ska kunna utveckla våra städer och för att inte upprepa historien av att ta värdefull mark i anspråk.

Our cities are growing rapidly due to the increasing urbanization. In order to meet the demands of a growing population in our cities, the development of our urban areas is done through densification. But the definition of densification as a concept is ambiguous and has a variety of definitions within urban planning. It feels like the concept of densification is used almost as a pretext in urban development, especially when it comes to exploitation of urban green areas, due to the frequent exploitation of urban green areas in densification processes. Should this way of densification, when urban green areas are exploited, rather be seen as a sort of urban sprawl that instead of sprawling outwards, takes place within the city limits?

The purpose of this study has been to investigate densification as an concept, to get a clearer picture and better knowledge of its definition. Another purpose with this study was to investigate the application of densification as an urban strategy through case studies in three different, so called, densification projects. This in an attempt to put the application of densification as an urban development process in an concrete context as possible.

Densification is often seen as a sustainable way of developing our cities, due to a more efficient land utilization, and creates denser urban structures that increases the integration between the city population, as well as it creates a basis for service, business and sustainable travel. But the negative aspects of densification processes has been revealed, where one of the largest consequences is the loss of urban green areas. The loss of urban green are as not only leads to a loss of vital ecological and biological values, but also a loss of recreation opportunities for the urban population.

The ambiguous definition of densification is something that is confirmed by the literature of the study. However, in many of the definitions found in the literature indicates that densification is defined by the increasing number of inhabitants within a built-up area. The case study in combination with the literature, also demonstrates that so called densification projects by definition don’t meet the criterias that defines densification, and is therefore considered as a sort of urban sprawl that takes place within the city limits.

Something that is obvious in this study is that an clarification of densification as an concept in urban development, is of great importance. A clarification of the concept is needed if we want to continue developing our cities in a sustainable way and avoid exploitation of valuable land.