Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete är gjort inom ett större forskningsprojekt rörande kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet vid produktion av långlagrad ost, initierat av Norrmejerier och SLU. Examensarbetet berör mjölkens bakterieflora på gårdarna och hur den kan påverkas av grovfodret som produceras och utfodras.

Under hösten 2017 inleddes arbetet med en litteraturstudie rörande vilka bakterier som finns i mjölk och hur de kommer dit. Vidare har sammanfattande beskrivning gjorts av befintligt data från 43 gårdar i norra Sverige rörande foderhantering och mjölkningsrutiner vintern 2015/2016. Befintliga mikrobiologiska analysresultat från mjölkprovtagningar februari 2016 har sammanställts för att ge en bild av den mikrobiologiska floran i mjölken hos dessa gårdar. I materialet finns även åtta foderprov från juni/juli 2016 vilka inom examensarbetet har jämförts mot mjölkprover tagna vid samma tillfälle, för att se vilka bakterier som kan ha följt med från grovfodret till mjölken. Telefonintervjuer har genomförts med 17 av gårdarna i samband med foderprovtagning i november 2017. Detta för att kartlägga hur grovfodret som de mjölkande korna givits har hanterats och utifrån hygieniska provresultat på grovfoderproverna se hur de påverkats av ensileringsmetod.

Resultaten från de hygieniska analyserna visar att det fanns mer mjölksyrabildande bakterier, mer jäst och mindre mögel i rundbalar utan ensileringsmedel, jämfört med ensilage från tornsilos och plansilos. Mest mögel fanns i foder från tornsilos och foder där syratillsats använts. Det är svårt att veta om effekten beror på konserveringsmetod eller förekomst av tillsatsmedel, då alla rundbalar (utom ett prov) saknade tillsatsmedel och alla tornsilos behandlats med syratillsats.

Resultaten från den mikrobiologiska studien av totalt åtta foderprov och tillhörande mjölkprov, indikerar att ett flertal bakterier kan ha sitt ursprung i fodret. Även om bakterierna har sitt ursprung i fodret är det svårt att veta om mängden av dessa bakterier i fodret kan påverka mängden mikrober i mjölken. Vi kan anta att en högre mängd mikrober i fodret ge en ökad sannolikhet för kontamination av mjölken. I mjölkproven kan vi utgå ifrån att bakterier av exempelvis släktena Acinetobacter, Clostridium, Lactobacillus, Leuconostoc, Pantoea och Pseudomonas ha sitt ursprung i fodret.

This master thesis has been done within a larger research project concerning quality control for increased profitability in the production of hard cheese, initiated by Norrmejerier and SLU. This master’s thesis pertains the microbiota of raw milk, and how it can be affected by forage.

During the fall of 2017 the thesis work started with a literature overview concerning the bacterial flora in raw milk and its origin. Next, a summative description was made with existing data from 43 farms located in northern Sweden, regarding forage handling and milking procedures during the winter of 2015/2016. Existing analysis results of raw milk microbiota taken in February 2016 was summarised to depicture the collected raw milk microbiota of these farms. Also, eight forage samples from June/July 2016 was compared to eight raw milk samples from the same farms taken during the same time period. This was done to identify which raw milk bacteria that may have their origin in the forage given to the lactating cows. Apart from this, forage samples have been taken at 17 farms in November 2017. A telephone interview was carried out before sampling in order to map the on-farm forage handling. The hygienic test results of these 17 forage samples was then analysed to see if they were affected by ensiling method.

Results of the hygienic analyses showed more lactic acid bacteria and yeast, but less mould, in round bales without additives, compared to silage samples from tower silo or bunker silo. Tower silos inoculated with acid had the highest concentration of mould. The reason for these differences is hard to elucidate, as all samples taken from tower silos were treated with acid and only one sample taken from round bales was treated with additives.

Results from the microbiological study of eight forage samples and eight raw milk samples, together with available literature, indicated that some of the bacteria in raw milk can originate from the forage. Even if the origin is feed, it is however difficult to know if the quantity of a bacteria in forage affects the quantity of the same bacteria in raw milk. A larger quantity of microbes in the forage anyhow increases the likeliness of contamination of the raw milk. In our raw milk samples for instance the genera Acinetobacter, Clostridium, Lactobacillus, Leuconostoc, Pantoea and Pseudomonas may have their origin in the forage given to the dairy cows.