Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under våren och sommaren 2005 utfördes en studie av Enköpingsån och Långtorabäcken för att göra en preliminär bedömning av den ekologiska statusen i åarna. Vilket gjordes genom att undersöka bottenfaunan och den fysiska miljön i och kring vattendragen. Befintliga data på totalfosfor för Enköpingsån användes för att bedöma åns kemiska status. Bedömningar har gjorts utifrån befintliga bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag.

Enköpingsån bedömdes preliminärt ha en hög ekologisk status utifrån biologiska kvalitetsfaktorer (bottenfauna). Bedömningen gjordes utifrån de biologiska indexen DSFI, ASPT och Shannon-Wieners diversitetsindex. Samtliga index uppvisade små eller inga avvikelser från jämförvärdet (referensvärdet) för den boreonemorala regionen. Ett alternativt sätt att bedöma ekologisk status är att inkludera kemiska kvalitetsfaktorer. I den här undersökningen beräknades därför avvikelsen från jämförvärdet för totalfosfor för Enköpingsån. Detta visade på extrema avvikelser från jämförvärdet vilket preliminärt motsvarar en dålig kemisk status. Vid sammanviktningen mellan biologi och kemi bedömdess tatusen utifrån den kvalitetsfaktor som uppvisade det sämsta resultatet, i det här fallet alltså kemin. I motsats till det goda resultat som biologin visade bedömdes nu istället Enköpingsån till att vara av dålig status. Med utgångspunkt från att biologin väger tyngre kan alltså Enköpingsån preliminärt bedömas till att ha en hög ekologisk status. Emellertid kommer den dåliga kemiska kvaliteten att påverka biologin nedströms, t.ex. Mälaren.

Utöver jämförelsen med bedömningsgrunderna gjordes även försök att hitta vattendrag i området som skulle kunna betraktas som referensvattendrag vid bedömningen av Enköpingsån. Jämförelser gjordes dels med en annan provtagningslokal i Enköpingsån (provlokal U), delsmed Långtorabäcken och Skattmansöån. Långtorabäcken uppvisade emellertid sämre biologisk kvalitet än Enköpingsån. Vid de övriga två jämförelserna skulle en status motsvarande högerhållas vid jämförelse med provlokal U medan en jämförelse med Skattmansöån skulle medföra att ån bedöms till en måttlig status. Motsvarande jämförelse gjordes inte för kemiska kvalitetsfaktorer.

Antalet taxa som hittades i Enköpingsån och Långtorabäcken var relativt likvärdiga. Emellertid fångades såväl dagsländor som bäcksländor i Enköpingsån vilka båda är grupper som inte hittades i Långtorabäcken. Stora variationer kunde ses inom Enköpingsån, som provtagits på 3 olika lokaler. Diversiteten inom gruppen EPT-taxa var låg och dominerades framförallt av nattsländor (Trichoptera) för båda vattendragen. Dessa dominerades i sin tur av husbyggande nattsländor av typen Limnephilidae och frilevande nattsländor av typen Hydropsychoidea. Dessa organismgrupper gynnas av näringsrika miljöer.

Kvoten mellan aktiva- och passiva filtrerare visade att Långtorabäcken hade ett mycket störreinnehåll av passiva filtrerare, framförallt knottlarver (Simulidae). Detta indikerar att Långtorabäcken har en högre halt av suspenderat organiskt material.

Undersökningen visade också att en provtagningsmetod för bottenfaunan bör användas som placerar ut provpunkterna längs transekter. Orsaken är att ett större antal habitat täcks vilket gör att flera individer och flera taxa fångas. Vilket innebär att en säkrare bedömning av den ekologiska statusen kan göras.

River Enköpingsån and River Långtorabäcken, in the central part of Sweden, was investigated during the spring and summer of 2005. The aim of the study was to assess the ecological status of the rivers according to the EU Water Framework directive (WFD). Benthic fauna was sampled at different stations in the rivers and analysed for deviations from the reference conditions (EQR Ecology Quality Ratio). In addition the physical structure and morphology of the rivers was described using the British River Habitat Survey (RHS). The chemical status for River Enköpingsån was also classified using data for total phosphorus.

The ecological status of River Enköpingsån and River Långtorabäcken were preliminary assest to a god status according to the benthic fauna indices DSFI, ASPT and ShannonWieners diversity index. All of the indices showed small deviations from the reference conditions. The physical structure showed that the rivers have been significantly modified. However, today it is difficult to assess the impact from historical modifications and correlate it to the benthic fauna. When the chemical parameter total phosphorus was introduced to the assessment of the status of River Enköpingsån the outcome was quite different compared to that for the benthic fauna. According to the WFD the ecological status should be based on the factor that represents the lowest quality class due to the “one out all out” principal. In this case the total phosphorus showed extreme deviations from the reference conditions. Accordingly the quality can be assest in two opposite ways depending on what kind of quality factor that has been investigated. It seems that the benthic fauna can indicate good status even though the river showed extremely high phosphorus conditions. The bad chemical status can, however, be a problem further downstream, for example in Lake Mälaren.

The investigation also tried to find rivers in the region that could represent reference conditions for River Enköpingsån. Three alternatives have been used; 1) a sampling point located further upstream in River Enköpingsån, 2) River Skattmansöån and 3) River Långtorabäcken. All three alternatives showed just slightly differences in status compared to River Enköpingsån.

The most common species in the rivers belonged to the group Diptera and Crustacea. The dominating taxa in those groups were Simulidae and Chironomidae for Diptera and Gammarus sp. for Crustacea. More than 75% of the fraction of species in River Långtorabäcken belonged to the group of Simulidae. The groups of species that was found in the investigated rivers are indicators of eutrophic conditions.

The investigation also showed that a method for sampling benthic fauna should be based on sampling in transects. Because they cover more habitats compared to a non transects sampling method. Sampling in transects led to that more individuals and taxa could be caught. If the aim is to describe the ecological status of a river the sampling of benthic fauna should be done with a method that uses transects.