Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Framtida generationers uppfattning av landsbygden som plats att bo och arbeta på har en stor betydelse i debatten om framtidens livsmedelsproduktion, men också för Sveriges landsbygder. Kommande generationer måste ha ett intresse av att bo och arbeta på landsbygden om hela Sverige ska leva. Än idag sker en urbanisering i Sverige och allt fler människor väljer att flytta till Sveriges tätorter. Samtidigt måste Sveriges livsmedelsproduktion säkras. Idag står många lantbrukare inför ett generationsskifte och intresset bland en yngre generationation att ta över och driva lantbruken vidare påstås bli allt lägre. Livsmedelsproduktionen i Sverige kommer i framtiden bli ännu mer viktig i och med att klimatförändringarna kommer göra det svårare att producera livsmedel i andra delar av världen. Samtidigt är en ökad livsmedelsproduktion en säkerhetsfråga i Sverige då det behövs en beredskap vid framtida kriser.
Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars perspektiv på landsbygd och lantbruk i en landsbygdskommun. Uppsatsen har sin utgångspunkt i Sala kommun där elever i årskurs 3 från kommunens två gymnasieskolor deltagit i studien. Fokus har legat på landsbygden som plats att bo på, inställningen till miljö- och klimatfrågor samt hur närheten till lantbruk och landsbygd påverkat elevernas inställning till lantbruket och landsbygdsbaserade livsstilar. Undersökningen tar avstamp i tidigare forskning inom ämnena landsbygd och lantbruk samt i teori om kognitiv karta och livsstil. Resultatet visar att cirka 80 procent av eleverna i Sala kommun har en positiv inställning till att bo på landsbygden. För de elever som inte kan tänka sig att bo på landsbygden var det fysiska och kognitiva avståndet avgörande, framförallt i form av långt till service och umgänge. Intresset för klimat- och miljöfrågor är utspritt och vid jämförelse med annan forskning går det att dra slutsatsen att intresset bland eleverna i Sala kommun är lägre än genomsnittet. Då klimatförändringarna är en fråga som berör allt fler människor och har en betydande påverkan på den globala livsmedelsproduktionen har ämnet uppmärksammats mer i uppsatsen än övriga hinder för den svenska livsmedelsproduktionen.
Hälften av eleverna skulle kunna tänka sig att arbeta med lantbruk samtidigt som få elever upplever att de vill känna ett klimat- och samhällsansvar i sitt framtida yrkesval. De söker istället efter frihet, att trivas på arbetet samt lugn och ro, vilket enligt studien kan ha att göra med den individualiserade livsstilen som präglar dagens samhälle. Just dessa faktorer lyftes också av elever som anledningar till att arbeta med lantbruk vilket tyder på att individualiseringen skulle kunna lyfta lantbruket som yrke i framtiden. Att arbeta med djur och maskiner värderades också högt.

Future generation’s perception of the countryside as a place to live and work is of great importance in the debate on the future of food production, but also for the rural areas of Sweden. Future generations must have an interest in living and working in the countryside if the whole Sweden should be alive. Even today urbanization is taking place in Sweden and more and more people are choosing to move to the urban areas. At the same time Sweden's food production must be secured. Today many farmers are facing a generation shift and the interest among a younger generation to take over and continue farming is low. Food production in Sweden will become even more important in the future as climate change will make it more difficult to produce food in other parts of the world. At the same time increased food production is a safety issue in Sweden as there is a need for preparedness for possible future crises.
The purpose of this paper is to examine young people's perspectives on rural and agricultural life in a rural municipality. The essay is based in Sala kommun where local high school students in the third grade participated in the study. The focus has been on the countryside as a place to live, the attitude to environmental and climate issues, and how the proximity to agriculture and countryside has affected students' attitudes to agriculture and rural based lifestyles. The study is based on previous research in the fields of rural and agricultural and the theory of cognitive map and lifestyle. The result shows that about 80 percent of the students in Sala kommun have a positive attitude to living in the countryside. For those students who cannot imagine living in the countryside, the physical and cognitive distance was decisive, especially in the form of the distance to service and social interaction. Interest in climate and environmental issues is widespread and when compared to other research it can be concluded that the interest among the students in Sala kommun is lower than average. As climate change is an issue that affects more and more people and has a significant impact on global food production, the topic has received more attention in the essay than other barriers to Swedish food production.
Half of the students could think of working with agriculture while few students feel that they want to feel a climate and social responsibility in their future career choice. Instead, they are looking for freedom, to enjoy the work and to have peace and quiet, which according to the study may have to do with the individualized lifestyle that characterizes today's society. These factors are also highlighted by students as reasons for working with agriculture, which indicates that individualization could lift agriculture as a profession in the future. Working with animals and machines was also highly valued.