Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Folkhälsan är ett högst relevant ämne att studera då den är av en eskalerande och nedåtgående
trend i Sverige idag, både gällande fysisk och psykisk ohälsa. Detta hälsoproblem är utbrett hos
stora delar av befolkningen samt det mest kostsamma samhällsproblemet idag. Dock är det konstaterat
att detta går att råda bot på genom den byggda miljön. Forskning visar på att mer fysisk
aktivitet och mindre stillasittande är nyckeln till ett hälsosammare liv och att det har klara samband
mellan hur den byggda miljön är utformad.
Denna studie syftar till att få en bättre förståelse för hur den byggda miljön möjliggör för människan
att vara fysiskt aktiv i staden. Detta har gjorts genom att undersöka och utveckla designverktyg
som förbättrar de rumsliga förhållandena på de offentliga ytorna för fysisk aktivitet, detta
för att bidra med hälsofrämjande miljöer i människors närområden. Målet med studien har
varit att visa hur den byggda miljön kan stödja fysisk aktivitet baserat på teoretisk forskning och
undersökande platsanalys för att sedan redovisa detta genom ett gestaltningsförslag. Förslaget
kommer att diskutera hur behovet av mer rörelse i vårt vardagsliv kan tillgodoses av stödjande
design och arkitektur i närmiljö. Det syftar även till att visa hur platser kan understödja varandra
och ge upphov till mer spontan aktivitet i stadsrummet och främja folkhälsan. En viktig aspekt
är hur de så kallade friytorna i staden kan brukas.
För att förstå vilka miljöer som stödjer människan till att vara fysiskt aktiv i den byggda miljön
har samtida teorier studerats. Litteraturstudien visar på att faktorerna närhet, tillgänglighet och
användbarhet är de tre faktorer som mest stödjer människor till rörelse, men även faktorerna
trygghet och estetik, så som bland annat grönska. Desto högre grad av dessa faktorer, ju mer
fysisk aktivitet sker. Samt att ett dos- responsförhållande är rådande, vilket innebär att desto fler
stöttande miljöer som omger människan desto större chans är det att människan är fysiskt aktiv.
Platsstudie har utförts av tre befintliga miljöer i Lunds östra innerstad, korsningen SkolgatanÖstra
Vallgatan, Södra entrén till Östra kyrkogården samt Kapellvägen. De valda platserna har
gemensamt att de utgör tre sargade friytor i staden som är i stort behov av upprustning, samt
att det är platser där lite fysisk aktivitet sker idag. Platsstudierna utgör egna observationer och
analys genom verktyg. Genom platsstudierna identifierades platsernas karaktärer, kvaliteter och
förutsättningar samt kontext.
Några lika problem som identifierades på platserna var:
- Avsaknaden av rumslighet
- Avsaknaden av trygghet
- Avsaknaden av vistelsemöjlighet
- Avsaknaden av fysisk aktivitet
Gestaltningsförslaget utgick ifrån resultatet av platsstudien samt litteraturstudien. Konceptet till
gestaltningsförslaget har varit att binda ihop för att först nå de strukturella förändringarna på
plats för att skapa en mer sammanhållen och attraktiva kopplingar mellan platserna som ska
skapa mer gynnsamma förutsättningar för rörelse. Sedan togs koncept fram för att nå detaljer
och rumslighet genom nyckelorden: God vistelse, goda snitt, aktivera, rumsindelning och sammanfoga
på platserna så att programpunkterna på varje plats kunde uppnås för att stödja den
fysiska aktiviteten. Målet med gestaltningen har varit att utnyttja platsernas egna karaktärer och
försöka förstärka dessa för att locka till mer rörelse.
Avslutningsvis diskuteras hur viktigt det är att det skapas närmiljöer med en bättre tillgång med
ytor till fysisk aktivitet. För att tillgodose människors olika behov är det viktigt att dessa ytor
är flexibla för att skapa vida möjligheter för brukaren. Det är även av hög relevans att skapa en
design som utgår från platsens egen karaktär och inte applicera en färdig design.
Strukturen som följer i arbetet är att i den indelande delen av arbetet presenters en litteraturgenomgång
av samtida teorier kring ämnet byggd miljö och folkhälsa. Därefter följs en
presentation av platserna. Gestaltningsförslaget presenteras därefter samt följt av en sammanfattande
diskussion om förslaget och arbetsprocessen.

Public health is a highly relevant subject to study as it is of an escalating and downward trend
in Sweden today, both regarding to physical and mental health. This problem is also widespread
among large parts of the population and the most costly social problem today. However, it has
been established that this can be corrected through the built environment. Research shows that
more physical activity is the key to a healthier life and that it has clear connection between how
the built environment is designed.
This study examines how to gain a better understanding of how the built environment affects
and enables us to be physically active in the city. It also intends to investigate and develop design
principles that improve the spatial conditions on the public spaces for physical activity, in
order to contribute with health promoting environments in people’s neighbourhoods. The aim
of the thesis has been to show how the built environment can support physical activity based
on theoretical research and site analyzes. The result will be presented in a design proposal that
will discuss how everyday activity can be added and supportive in the local area. It also aims to
show how places for physicla activity can support each other. An important aspect is how the
free spaces in the city can be used.
In order to understand what affects and enables people to be physically active in the built environment
has contemporary development theories been studied. The literature study shows that
proximity, accessibility and usability are the three factors that affect people to movement. It also
aims to show how places can support each other and give rise to more spontaneous activity in
the urban space and promote public health. An important aspect is how the so-called free spaces
in the city can be used but also factors such as safety and aesthetics, such as greenery. The higher
the degree of these factors, the more physical activity occurs. And that a dose-response relationship
prevails, which means that the more supportive environments that surround people, the
greater the chance it is for people to be physically active.
Observations have been made of three existing environments in Lund´s eastern inner city, the
intersection of Skolgatan – Östra Vallgatan, the southern entrance to Östra Kyrkogården and
Kapellvägen. The chosen places have in common that they constitute three lined free areas in the
city that are in great need of renovation and that there are little physical activity today.
Through the site studies the places character´s, qualities, conditions and also the context were
identified. Some similar problems that was identified at the sites where:
- The lack of spatiality
- The lack of security
- The lack of opportunity to stay
- The lack of physical activity
The design proposal was based on the results of the site study and the literature study. The concept
of the design proposal has been to tie together to first achieve the structural changes in place
to create a more cohesive and attractive links between the sites that will create a more favorable
conditions for movement. Then concepts were developed to reach details and spatiality through
the keywords: Good stay, good cuts, activating, room division and joining in places so that the
program points in each location could be achieved to support the physical activity.
The aim of the design has been to utilize the site´s own characters and try to strengthen them to
attract more movement.
Finally, it is discussed how important it is to create local environments with better access with
areas for physical activity. In order to meet people´s different needs, it is important that these
surfaces are flexible, in order to create wide opportunities for the user. It is also of high relevance
to create a design that is based on the site´s own character and not a finished design. The
structure that follows in the work is that in the dividing part of the work a literature review of
contemporary theories on the topic of built environment and public health is presented. Then
a presentation of the sites is followed. The design proposal is then presented and followed by a
summary discussion of the proposal and the work process.