Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Parkslide (Reynoutria japonica) har sitt ursprung i östra Asien, i bland annat Kina och Japan. Den introducerades till Europa som prydnadsväxt på 1800-talet och har sedan dess spridit sig från parker och trädgårdar ut i natur- och kulturlandskap. Idag betraktas parkslide som en av världens mest invasiva arter och har etablerat sig i stora delar av Europa och Nordamerika samt i Nya Zeeland och delar av Australien. Parkslide har en effektiv vegetativ spridning där mycket små bitar av rhizomen eller stjälkdelar kan ge upphov till nya plantor. Än så länge är endast honliga individer av denna dioika, alternativt gynodioika, art kända i Europa men den kan däremot bilda fröhybrider med besläktade arter. Parkslide återfinns bland annat i vägkanter, vilka kan hysa en speciell flora och fungera som refug för växter vars ursprungliga habitat minskat. För att undersöka parkslidets eventuella påverkan på den biologiska mångfalden i vägkanter gjordes dels en litteraturstudie på hur den interagerar med sin omgivning, dels en jämförelse av parkslidets ståndortsamplitud med de biotiska och abiotiska faktorer som präglar olika vägkantsmiljöer. Resultatet visade att parkslide har en bred ståndortsamplitud vilket gör den mer eller mindre väl anpassad att växa i alla de olika vägkantsmiljöer som går att finna i södra Sverige. Med en kraftig tillväxt både ovan och under jord och ett stort årligt bladnedfall kan den konkurrera ut många av de redan hotade växter som huserar i vägkanter och på så vis minska artdiversiteten. Utöver parkslidets effektiva spridning gör ett minskat tryck från naturliga fiender i de invaderade regionerna den än mer konkurrenskraftig. För att värna de hotade arter som växer i vägkanter är det viktigt att inte bara minska spridandet av parkslide utan även bevara de andra miljöer i vilka dessa hotade arter trivs.

Japanese knotweed (Reynoutria japonica) has its native range in east Asia, in Japan and China among other countries. It was introduced to Europe as an ornamental plant in the 1800s and has since spread from gardens and parks to the natural- and cultural landscape. Japanese knotweed is presently considered one of the world's most invasive species and is established in many countries of Europe and North America, as well as New Zealand and parts of Australia. The vegetative reproduction of Japanese knotweed is very efficient and a small fragment of the rhizome or a part of the stem is sufficient to generate a new plant. In Europe, only female individuals of this dioecious, alternatively gynodioecious, species is known. However, Japanese knotweed can produce seed hybrids together with related taxa. Japanese knotweed can be found growing along road verges, which can bear a unique flora and provide a place of refuge for plants whose original habitats have declined. To examine the potential influence Japanese knotweed can have on biodiversity along road verges a study review was conducted in combination with a comparison of its habitat demands and the various biotic and abiotic factors characteristic of road verges. The result shows that Japanese knotweed can establish in a wide range of habitats which makes it more or less well adapted to grow in most kinds of road verges in Southern Sweden. With substantial vegetative growth both above and below ground and a big yearly litterfall it can outcompete many already threatened species which grow along road verges, thus reducing biodiversity. In addition to the efficient spread of Japanese knotweed, the absence of natural enemies makes it even more competitive in its invasive range. To protect the threatened species along road verges it is important not only to reduce the spread of Japanese knotweed but also to conserve the other environments in which these species thrive.