Home About Browse Search
Svenska


Vestberg, Mikaela, 2019. Hur påverkas mjölkkornas tidsbudget, mjölkavkastning och foderintag av tiden i väntfållan i AMS?. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)

[img]
Preview
PDF
892kB

Abstract

Automatic milking systems (AMS) are used in many countries worldwide, and it is an efficient system with several benefits for both the farmer and the dairy cows. The cows can move freely in the barn and they therefore decide to a large extent over their own time budget throughout the day. The cows are kept in loose housing systems and the cow traffic in the barn has an important role in the production. The milking frequency in AMS usually increases compared with conventional morning and evening milking systems and thus the milk yield can also be higher in AMS. In guided cow traffic systems, there is a waiting area in front of the milking robot that only cows with milking permissions have access to. In the waiting area, the cows wait to be milked and are then released to the feeding area or to the lying area depending on cow traffic system. Studies have shown that some cows, mostly animals with a low social rank spend a long time in the waiting area which may have a negative impact on cow welfare, and it can also lead to a decline in production. This study, therefore, aims at investigating whether time in the waiting area affects the time budget of the cows’ feed intake and milk yield.
The study included a literature review, analysis of existing data that had been collected in the AMS unit at the Swedish livestock research centre, Lövsta SLU Uppsala and a behavior study in the same unit but at a later time. The behaviour study included 54 dairy cows, of the Swedish Red Breed (SRB) and Holstein. The study intended to determine the cows’ time budget in order to evaluate effects of longer or shorter waiting time on cow activities.
The result of the study showed that milking intervals increased by 0.3 minutes for each minute the cows were in the waiting area. Milk yield also increased with increased waiting time by 0.026 kg for every minute. There was no difference between cows in first parity and older cows or between the breeds in milking interval or milk yield. Feed intake was not affected by the time in the waiting area and there was no difference between the breeds in the existing data being analyzed. On the other hand, the roughage intake differed significantly for both breed and lactation numbers in the behavioral study. Holstein cows consumed 2.5 kg DM more per day than SRB cows. Older cows consumed 8.7 kg DM more than first parity cows per day.
In the time budget, there was a difference between young and older cows, where the first parity cows showed on average 98 minutes longer standing time in the system than older cows each day. Older cows ruminated 79 minutes longer a day compared to first parity cows, 581 minutes and 502 minutes, respectively.
The behavioral study showed that first parity cows waited an average of 238 minutes and older cows waited 115 minutes per day in the waiting area. Data from the milking robot also showed a significant difference between lactations but with shorter waiting times, 163 minutes for first parity cows and 95 minutes for older cows. This data also showed a significant difference between the breeds where SRB cows waited longer time than Holstein cows, 156 minutes and 102 minutes, respectively.

,

Idag används automatiska mjölkningssystem (AMS) i många länder världen över, det är ett effektivt system med flera fördelar både för lantbrukaren och mjölkkorna. Korna hålls i lösdrift och kotrafiken i stallet har en betydande roll för produktionen. Eftersom korna inte står uppbundna utan kan röra sig fritt i stallet bestämmer de till stor del över sin egen tidsbudget över dagen. Vanligen ökar mjölkningsfrekvensen i AMS jämfört med konventionella system med morgon- och kvällsmjölkning och därmed kan även en ökning i mjölkavkastning ses. I styrda kotrafiksystem finns en väntfålla framför mjölkningsroboten som endast kor med mjölkningstillstånd har tillgång till. I väntfållan väntar korna på sin tur att bli mjölkade och blir sedan slussade till foderavdelningen eller liggavdelningen beroende på vilket kortrafikssystem gården har. Studier har visat att vissa kor spenderar lång tid i väntfållan och att det kan påverka deras välfärd negativt vilket också kan leda till en försämrad produktion. Denna studie syftar därför till att undersöka om tiden i väntfållan påverkar mjölkkornas tidsbudget, foderintag och mjölkavkastning.
Studien är uppdelad i en litteraturstudie, en analys av redan befintliga data och en beteendestudie. Beteendestudien utfördes under en vecka i november 2017 i AMS-avdelningen, nötstallet vid Lövsta lantbruksforskning, SLU Uppsala, där styrd kotrafik med selektionsgrindar ”foder först principen” användes. I studien ingick 54 mjölkkor, både svensk röd och vit boskap (SRB) och Holsteinkor. Studiens syfte var att kartlägga mjölkkornas tidsbudget för att kunna fastställa om beteendemönstret skilde sig mellan kor som spenderade längre eller kortare tid i väntfållan och om det fanns ett mönster för vilka kor som spenderade längst tid i väntfållan och vad det i så fall berodde på.
Resultatet av studien visade att mjölkningsintervallen ökade med 0,3 minuter för varje minut korna stod i väntfållan. Mjölkavkastningen ökade med 0,026 kg för varje minut i väntfållan. Det fanns ingen skillnad mellan förstakalvare eller äldre kor eller mellan raserna i varken mjölkningsintervall eller mjölkmängd. Foderintaget påverkades inte av tiden i väntfållan och det fanns ingen skillnad mellan raserna i den befintliga data som analyserades. Däremot skilde sig ensilageintaget signifikant för både ras och laktationsnummer i beteendestudien. Holsteinkor åt i genomsnitt 2,5 kg ts mer per dag än SRB kor. Äldre kor åt i genomsnitt 8,7 kg ts mer än förstakalvare om dagen.
Beteendestudien visade skillnader mellan laktationsnummer där äldre kor idisslade 79 minuter längre jämfört med förstakalvare, 581 minuter respektive 502 minuter per dag. Förstakalvare stod upp 98 minuter längre tid jämfört med äldre kor, 206 minuter respektive 108 minuter dagligen.
Beteendestudien visade att förstakalvare väntade i genomsnitt 238 minuter och äldre kor väntade 115 minuter per dag i väntfållan. Mjölkningsrobotens data visade också en signifikant skillnad mellan laktationsnummer men med kortare väntetider, 163 minuter för förstakalvare och 95 minuter för äldre kor. Denna data visade även en signifikant skillnad mellan raserna där SRB väntade i genomsnitt längre än Holstein, 156 minuter jämfört med 102 minuter.

Main title:Hur påverkas mjölkkornas tidsbudget, mjölkavkastning och foderintag av tiden i väntfållan i AMS?
Authors:Vestberg, Mikaela
Supervisor:Lindberg, Mikaela
Examiner:Agenäs, Sigrid
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VK001 Animal Science - Bachelor's Programme 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
Keywords:väntfålla, mjölkkor, AMS, tidsbudget, foderintag, mjölkavkastning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15242
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15242
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:16 Dec 2019 07:19
Metadata Last Modified:17 Dec 2019 02:02

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics