Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I den här uppsatsen undersöks stadsodling som social företeelse med ett fokus på odlingar som engagerar barn, unga och familjer. Stadsodlingen har varit ett alltmer vanligt inslag i städerna och ett alltmer undersökt ämne inom forskningen under senare år. Ibland begränsas beskrivningen av stadsodlingens sociala funktion till att den fungerar som en mötesplats. Med den här uppsatsens teoretiska angreppssätt är förhoppningen att kunna förstå mer om skälen bakom stadsodlingens popularitet. Med en tvärvetenskaplig ansats där både sociologiska och mer miljöpsykologiska teorier tas till hjälp undersöks stadsodlingen dels uppifrån, från ett förvaltningsperspektiv, dels nedifrån genom de som arbetar med växter och människor ute i staden. Teorier om medborgardeltagande, socialt kapital, den gröna miljöns betydelse för hälsa samt platsanknytning har använts. Den huvudsakliga metoden har varit intervjuer med platsbesök där tre olika stadsodlingar har studerats. Syftet med studien är att undersöka hur stadsodling kan bidra till en stärkt social hållbarhet i Malmö.
Resultatet gav en bild av att stadsodlingen blivit alltmer eftertraktad på förvaltningssidan, både kommuner och fastighetsägare stöttar odlingsprojekt av olika slag. Att upplåta mark till människor som vill odla den gemensamt går väl i linje med de rådande idealen om ökat medborgarinflytande. Bland odlarna själva finns en drivkraft som tycks bygga mycket på sökandet efter kunskap om matproduktion. I ett alltmer globalt livsmedelssystem där kunskapen koncentrerats till några få producenter söker många efter en motvikt, och att engagera barnen i detta känns meningsfullt för många.
De faktorer som tydligast kan kopplas till en ökad social hållbarhet handlar om stadsodlingens tillgänglighet. Att införa gemensamma aktiviteter i kvarter och på innergårdar gör att många kan delta, även barn vars familjer inte har möjlighet att skjutsa till olika fritidsaktiviteter eller skaffa dyr utrustning. Att de undersökta odlingarna bjuder in människor i alla åldrar underlättar också deltagandet. En annan viktig faktor handlar om den fysiska förändringen som en stadsodling kan innebära. Den ökade platsanknytningen som kan uppstå ur möjligheten att få lov att fysiskt förändra och påverka sin egen närmiljö är en viktig del för att skapa positiva spiraler av trygghet och närvaro.
En utmaning som stadsodlingen står inför är att öka och behålla bredden av deltagare. Om ribban läggs för högt gällande kunskapsnivå eller föreningsengagemang riskerar det att innebära att bara de redan frälsta nås av odlingens alla potentiella fördelar. I uppsatsen finns flera exempel på hur man kan arbeta för att engagera även nya odlare, att det finns ledare på plats är en viktig pusselbit. Att det är svårt att få ekonomi i odlingen är en annan utmaning. Både inom kommunal förvaltning och hos fastighetsägare syns motsättningar mellan stadsodlingen och den traditionella förvaltningen av utemiljöer. Att få till ett kunskapsutbyte mellan dessa parter och inte se dem som konkurrerande vore en väg framåt men då behöver stadsodlingens sociala värden lyftas.

In this thesis urban farming as a social phenomenon is explored with a focus on urban farms that engage children, young people and families. Urban farming has become an increasingly popular activity both in neighbourhoods and as a subject of research in recent years. Sometimes the social function of urban farming is explained simply as providing a meeting point for people. Through the theoretical framework of this thesis I hope to look further into the reasons behind the popularity of urban farming. With an interdisciplinary approach, where sociological theory has been applied as well as theory linked to environmental psychology, urban farming is examined from both a city management and farmer perspective. Public participation, social capital, health and place attachment are concepts used. The aim of the thesis is to investigate how urban farming can contribute to a stronger social sustainability in the city of Malmö. The results show that public sector supporting urban farming in different ways has become quite commonplace. Providing public land for citizens who wish to start community gardens is something that fits very well into today’s values of public participation and co-creation. Amongst the urban farmers the search for knowledge about food production seems to be a strong driving force.
The clearest connections between the studied urban farms and local social sustainability concerns accessibility. Making space for shared activities close to people’s homes makes it possible for many to participate, especially children and young people. Another important connection to social sustainability lies within the physical change that urban farming can result in. The strengthened place attachment that may be achieved when people are allowed to influence their own local environment is an important step towards a safer and more lively community.
Challenges for the urban farming movement in this study concerns reaching new farmers and especially reaching the ones that are in greatest need of the social exchange and the health promotion that farming together with others can mean. There is also a challenge at the management level where traditional green management methods tend to conflict with the more flexible ways of urban farming. To overcome this conflict there is a need for a greater exchange of knowledge between the two instead of viewing them as competing actors. To do this the social values of urban farming need to be recognized.