Home About Browse Search
Svenska


Åström, Linnéa, 2019. Saf(h)er cities : ett gestaltningsförslag för Östertunneln i Gävle. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
4MB

Abstract

Trots att upplevelser är individuella och skiljer sig mellan olika människor, visar
forskning att den upplevda otryggheten i städer är större hos kvinnor än hos män.
Otryggheten uppträder främst under kvällar och nätter, vid förfl yttning genom avskilda,
ödsliga eller slutna rum. Oron handlar främst om att bli utsatt för våld och leder
till att kvinnor konstruerar olika sätt att undvika riskfyllda situationer. I en sådan
situation kan den trafi kerade bilvägen vara en alternativ väg till den mörka gång- och
cykeltunneln. Då kvinnor väljer kollektivtrafi k, cykel eller gång i högre grad än män,
är det viktigt att gatorna upplevs som trygga. Konsekvenserna av otrygghet påverkar
vardagen och resulterar i att beteenden ändras.
I detta arbete har jag undersökt hur fysisk planering och gestaltning kan påverka den
upplevda tryggheten hos kvinnor i off entliga miljöer, med fokus på gång- och cykeltunnlar.
Detta har jag dels gjort genom en kunskapsöversikt som behandlat ämnet
trygghet utifrån ett jämställdhetsperspektiv, och dels genom att visa på goda exempel
på tryggare tunnlar. Med detta som utgångspunkt har en fallstudie genomförts där intervjuer,
observationer och en platsanalys ingått. Därefter utvecklades ett gestaltningsförslag
för Östertunneln i Gävle, som genom trygghetsskapande åtgärder visat på hur
man med olika medel kan göra gångtunnlar tryggare utifrån kvinnors perspektiv.
Resultatet från kunskapsöversikten visar att det är möjligt att öka den upplevda
tryggheten genom att förändra stadsrummen och involvera den aktuella målgruppen i
planeringsprocessen. Det är inte förrän kvinnors erfarenheter och behov appliceras på
stadens utformning som staden kan bli en tryggare plats för kvinnor.
Östertunneln i Gävle är till synes en plats som har sämre förutsättningar att upplevas
som trygg. Den är lång och smal, har begränsad belysning och överblickbarhet.
Genom observationerna visade det sig att tunneln enbart används som passage, den
byggda miljön öppnar inte upp för att sociala möten. Under intervjuerna konstaterades
det att många kvinnor upplever obehag inför att passera tunneln under kvällar och
nätter. Kvinnorna uppgav att de istället valde vägar som var befolkade eller upplevdes
tryggare. Slutsatsen från gestaltningsförslaget är att helt trygga tunnlar är svåra att åstadkomma.
Det är inte förrän platsen innehåller faktorer såsom bra ljussättning, god sikt, överblickbarhet,
god skötsel och närvaro av människor som trygghet tycks uppstå. Med
det sagt är det fördelaktigt att inkludera tunnelentréerna i utformningen.
Slutligen, trygghet är individuellt och upplevelser skiljer sig mellan olika människor,
den varierar beroende på kön och andra faktorer som etnicitet, ålder, inkomst och
funktionsförmåga. Feministisk stadsplanering handlar inte om att utforma otrygga
miljöer för män, det handlar om att utforma trygga miljöer för alla genom att ifrågasätta
normer och standardiserade lösningar inom stadsutvecklingen. Kunskap och
medvetna val möjliggör skapandet av tryggare stadsrum, där olika samhällsgruppers
behov är inkluderade.

,

Although experiences are individual and diff er between diff erent people, research
shows that the perceived lack of safety in cities is more distinct for women than men.
This lack of safety is mainly perceived during evenings and nights, when moving
around desolate areas or enclosed rooms. The concern is primarily about being exposed
to violence thus leading women to elaborate diff erent ways for them to avoid
those risky situations. In such situations, the busy motorway can be an alternative
route to the dark pedestrian and bicycle tunnels. Since women choose public transport,
bicycle or walking to a greater extent than men, it is important that the streets
are perceived as a safe place to transit. The consequences of this lack of safety aff ect
everyday life and result in behavior changes.
In this thesis, I have investigated how physical planning and design can aff ect the
perceived safety for women in public spaces, focusing on pedestrian and bicycle tunnels.
I have done this partly through diff erent information that dealt with the topic of
safety from an equality perspective, and partly by showing reference projects of safer
tunnels. With this as a starting point, a case study has been conducted which included
interviews, observations, and a site analysis. Subsequently, a design proposal was
developed for the Östertunneln in Gävle, which, through safety-creating measures,
showed how one can make subway tunnels safer from a women’s perspective.
The results from the diff erent information shows that it is possible to increase the perceived
safety by changing the urban spaces and involving the relevant target group in
the planning process. It is not until women’s experiences and needs are applied to the
city’s design that the city can become a safer place for women.
Östertunneln in Gävle is apparently a place that is not perceived as safe space. It is
long and narrow, has limited lighting and visibility. Through the observations it turned
out that the tunnel is only used as a passage, and the built environment does not open
up to social gatherings. During the interviews, it was found that many women experience
discomfort before passing the tunnel during evenings and nights. The women
stated that they instead chose roads that were more populated or felt safer.
The conclusion from the design proposal is that completely safe tunnels are diffi cult to
achieve. It is not until the site contains factors such as good lighting, good visibility,
good care and the presence of people that the feeling of safety seems to increase. With
that said, it is advantageous to include the tunnel entrances in the design.
In summary, safety is individual and experiences diff er between diff erent people, it
varies depending on gender and other factors such as ethnicity, age, income and ability
to function. Feminist urban planning is not about designing unsafe environments
for men, it is about designing safe environments for everyone by questioning norms
and standardized solutions in urban development. The available information and conscious
choices make it possible to create safer urban spaces accommodating the needs
of the diff erent social groups.

Main title:Saf(h)er cities
Subtitle:ett gestaltningsförslag för Östertunneln i Gävle
Authors:Åström, Linnéa
Supervisor:Lindholm, Gunilla
Examiner:Kylin, Maria and Norfall, Lisa
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LM006 Landscape Architecture 120 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:landskapsarkitektur, gestaltningsförslag, Gävle, trygghet, jämställdhet, feministisk stadsplanering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-11111
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-11111
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:21 Nov 2019 08:59
Metadata Last Modified:02 Jun 2020 13:57

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits