Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I växande städer riskerar behovet av markyta skapa hög exploatering med minskad plats för mellanrum
och grönska. Utemiljöer där barn kan leka är samtidigt lika viktigt i tät som i gles stad. Detta
arbete rör barns kontakt med natur i nya bostadsområden som uppförts i en urban kontext i Malmö och
Göteborg. Naturkontakten är viktig för barn på många plan samtidigt som barns erfarenhet av natur
minskar. Forskning visar att kontakt med natur främjar barns utveckling och mentala hälsa och lägger
en grund för naturvistelse senare i livet. Då bostadsområden har en unik chans att tillgängliggöra
barns naturkontakt i deras vardag, är förekomsten av grönyta viktig, men också vilka kvaliteter som
grönytorna har som kan möjliggöra olika handlingsmöjligheter. Hur främjar planeringen barnvänliga
bostadsmiljöer, som främjar barns hälsa och lek?
Studien bygger på två fallstudier av två nybyggda bostadsområden i Göteborg och Malmö,
Kvillebäcken och Västra hamnen, där en dokumetstudie över områdenas detaljplaner och planprogram
tillsammans med kommunala riktlinjer för att ta tillvara ett barnperspektiv beskrivs och analyseras.
Platsanalyser synliggör hur den fysiska miljön främjar lek och varierad naturkontakt och tillgänglighetsanalyser
av barriärer och gångavstånd visar hur barns tillgänglighet till grönytor främjas.
Studien visar att barn har en underordnad roll i utbyggnaden av nya bostadsmiljöer. Det rådande
stadsplaneringsidealet med hög exploatering i centrala lägen ger svårighet att tillskapa utrymme
för fri- och grönyta för lek, rekreation och aktivitet i den bostadsnära miljön. Men det ser olika ut i de
olika kommunerna. Malmö stad tillskapar generellt mer friyta och grönyta i utbyggnaden tillsammans
med fler lekplatser samtidigt som trafiken inte utgör en lika stor barriär för barns möjlighet att ta del
av den bostadsnära miljön på egen hand. Men båda bostadsområdena visar på svårigheter att ta hänsyn
till barns behov av plats i utbyggnaden. Platsanalyserna visar att störst möjligheter för olika aktiviteter
och lek finns på lekplatser och i större parker i bostadsområdena, vilket gör tillgången till sådana ytor
mycket värdefulla för barn i tät stadsbebyggelse. De små bostadsgårdarna visade generellt på bristande
möjlighet att kunna tillgodose barns lek där. Samtidigt visar utbyggnaden på konsekvent mindre parkytor
än de som staden själv har riktlinjer eller föresatser om att skapa, och att ytorna gestaltas för ett
högt samutnyttjande av både förskola och boende vilket riskerar högt slitage, och därmed bidrar till att
konsekvent minska tillgången till barns naturkontakt i stadsmiljö. Trafikmiljön i områdena kan bidra
till att barn får tillgång till begränsade ytor där de, ofta små, friytor som skapas där riskerar att begränsa
tillgång till rörelse och aktivitet med ett inbyggt beroende av föräldrars resurser för aktivitet och
varierad naturkontakt i vardagen.

In growing cities the need to create a high density risks to reduce the amount of outdoor space and
greenery. Outdoor environments where children can play are though as important in dense as in sparse
city environments. This study is about children´s nature contact in new residential areas in an urban
context in Malmö and Gothenburg. Nature contact is important for children on many levels at the same
time as children’s experience of nature decreases. Research shows that contact with nature promotes
children’s development and mental health and creates a basin for nature visits later in life. As residential
areas have a unique chance of making children’s nature contact possible in their everyday lives, the
presence of green spaces is important, but also qualities in green areas that could allow for different
possibilities of action.
In order for a residential area to be child-friendly, there should be a large variation in the
environment, and support for children’s independent mobility. Trends shows that children get less
space in cities along with a decrease of the independent mobility. How does the planning promote
child-friendly environments that promote children’s health and play? The study is based on two case
studies of two newly built residential areas in Göteborg and Malmö, Kvillebäcken and Västra hamnen,
where a documentary study of the area’s plans and programs, as well as municipal guidelines in
keeping with a child perspective, is described and analyzed. Site analyzes shows how the physical environment
promotes play and varied nature contact and accessibility analyzes of barriers and walking
distances shows how children’s access to green areas has been realised.
The study shows that children have a subordinate role in the expansion of new residential
environments. The prevailing urban planning ideals with high density in central locations make it difficult
to create green spaces for play, recreation and other activites in the residential environment. But
it looks different in the two municipalities. Malmö stad generally creates more space and green areas
in the development along with more playgrounds, while traffic does not constitute an equal barrier to
children’s ability to take part in the residential environment on their own. But both residential areas
show difficulties in considering children’s needs for space in the development. The site analyzes show
that the greatest opportunities for different activities and play are in playgrounds and in larger parks in
residential areas, which makes access to such sites valuable for children in dense urban structures. The
small residential yards generally showed a lack of opportunities för children’s play. At the same time,
the expansion shows consistently less green areas than the guidelines or intentions describes and the
green areas are designed for high co-utilization of both preschool and residents which, risks high wear,
thus contributes to consistently reducing access to children’s nature contact in urban environment. The
traffic environment may reduce independent mobility and therefore create a built-in dependence on
parents’ resources for activity and varied nature contact in everyday life.