Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete skrivs inom ramarna för Landskapsarkitekt- programmet vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp med syfte att bidra med ökad kunskap kring löparens behov och rumsliga preferenser i det urbana landskapet, samt att undersöka vilka strukturer som verkar stödjande för motionslöpning och hur dessa kan skapas i en tät och funktionsblandad stadsstruktur.
Genom en inledande litteraturöversikt undersöks teoretiskt hur motionslöpning kan främjas i en tät och funktionsblandad stad.Litteraturöversikten resulterar i slutsatser kring den urbana löparens behov och rumsliga preferenser i det urbana landskapet. För att komplettera litteraturöversikten genomförs referensrundor av urbana motionsspår. Tre referensrundor i Malmö och en i Köpenhamn analyseras utifrån litteraturöversiktens slutsatser. Analysresultatet av referensrundorna sammanställs med slutsatser från litteraturöversikten, vilket leder till arkitektoniska verktyg för hur motionslöpning kan främjas i det urbana landskapet. Genom en fallstudie av Nyhamnen tillämpas de arkitektoniska verktygen och representeras genom diagram, planer och principsektioner, vilket kan ses som ett konceptuellt gestaltningsförslag.
Studien visar att löparnas behov och rumsliga preferenser är personliga och grundar sig i individens bakomliggande motivationsmönster. Ändå tycks rytm, rofylldhet, flexibilitet, synlighet och trygghet vara grundläggande gemensamma behov vid motionslöpning i det urbana landskapet. För att tillgodose dessa är stadens gröna miljöer, samt att dessa är av en viss storlek och finns inom nära avstånd från bostaden bland de viktigaste stödjande strukturerna. Även stråk och kopplingar till och mellan dessa miljöer, samt uppmärkta motionsspår utgör betydelsefulla stödjande strukturer för motionslöpning. Eftersom den typiska löprundan startar från ytterdörren rör sig löparen i ett större landskap än endast stadens gröna miljöer och anlagda strukturer för löpning. För att främja motionslöpning krävs således att stödjande strukturer för löpning behandlas i ett vidare stadslandskap.
Kopplat till samtida stadsbyggnadsideal kan stödjande strukturer för motionslöpning urskiljas inom dagens trafikplanering där fotgängare, cyklister och kollektivtrafik prioriteras framför personbilen, samt genom satsningar på attraktiva och grönskande gaturum och stråk för rörelse och vistelse. Den täta och funktionsblandade stadsstrukturen som förespråkas inom samtida stadsutveckling tenderar dock att leda till att parker och grönytor i städerna blir mindre och färre då bebyggelsetryck och yteffektiv markanvändning ställs mot invånarnas behov av offentliga platser och rum för umgänge, rekreation och fysisk aktivitet. Särskilt för en oerfaren löpare kan detta innebära en begränsning för löpning i stadens struktur.
En utmaning i samband med förtätning och funktionsblandning är således att säkerställa tillräckligt många och stora parker med närhet från bostaden för alla stadens invånare. För att kunna göra det krävs att tröskelvärden vad gäller distans till, antal och storlek på stödjande strukturer för löpning identifieras. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning inom den kommunala organisationen för att satsningar på motionslöpning ska ges de resurser och den budget som behövs. Först då kan stödjande struktur för motionslöpning bidra med synergieffekter som är värdefulla för stadslivet i stort, så som att synliggöra motionslöpning som en del av stadens liv, vilket kan inspirera och motivera andra att delta. I förlängningen kan det bidra till ökad trygghet, vardagsmotion och interaktion mellan människor i stadens offentliga rum, vilket går i linje med målsättningar för en tät och funktionsblandad stad.

This master thesis is written within the Landscape Architecture Program at the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp. The purpose of the study is to contribute with increased knowledge of the recreational runner’s needs and spatial preferences in the urban landscape, and to investigate which structures that may support it and how these can be created in a dense and mixed use urban structure.
Through a literature review, a theoretical investigation on how exercise can be promoted in a dense and functionally mixed city is made. In order to relate the literature to contemporary planning practice, reference is made to the municipality of Malmo’s planning documents. The literature review results in conclusions about the recreational runner’s needs and spatial preferences in the urban landscape. In order to supplement the literature review, test runs of urban running trails are conducted. Three test runs in Malmo and one in Copenhagen are analyzed based on the conclusions from the literature review. The results from the test runs are compiled with conclusions from the literature review, which leads to architectural tools for how recreational running can be promoted in the urban landscape. The tools are applied through a case study of Nyhamnen, which can be seen as a conceptual design proposal.
The study shows that the needs and spatial preferences of the runners are personal and are based on the individual’s underlying motivation pattern. Yet, rhythm, calmness, flexibility, visibility and security seem to be common needs when exercising in the urban landscape. To meet those needs, the most important supporting structures are the city’s green environments, its size as well as its proximity of ones housing. Connections between these environments, as well as marked urban running trails, also constitute to important supportive structures for recreational running. As the typical runs starts from the front door, the runner moves in a larger landscape than just the city’s green environments and structures for running. Thus, in order to promote recreational running, supportive structures for running are required in a wider urban landscape.
Linked to contemporary urban design ideals, supportive structures for recreational running can be distinguished within today’s traffic planning, where pedestrians, cyclists and public transport are prioritized over the car, as well as through investments in attractive and lush streets for movement and visit. However, the dense and mixed use urban structure advocated in contemporary urban development tends to cause parks and green spaces in the cities to become smaller as development pressure and efficient land use are set against the residents’ need for public spaces for recreation and physical activity. Especially for an inexperienced runner, this may impose a restriction on running in the city’s structure.
Thus, a challenge associated with densification and mixed use urban structure is to ensure sufficient green environment with proximity of ones housing. To achieve this, it is necessary to identify threshold values for distance, number and size of supporting structures for running. Furthermore, a clear division of responsibilities within the municipal organization is required in order for investments in recreational running to be given the resources needed. Only then can the supportive structure for recreational running contribute with synergy effects that are valuable to the city life as a whole, such as making recreational running part of the city life, which can inspire and motivate others to participate. By extension, it can contribute to increased security, everyday exercise and interaction between people in the city’s public spaces, which coincides with the goals of a dense and functionally mixed city.