Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svenskproducerad trindsäd analyserades med hjälp av metoden livscykelanalys (LCA) för att undersöka produktionens miljöpåverkan samt identifiera de delar av produktionen som bidrar mest till miljöpåverkan. Trindsäd är baljväxter som odlas fram till mogen skörd, dvs de tröskas när de är torra. Arbetet är en del av Formasprojektet New Legume Food som koordineras från SLU och vars syfte är att utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter.
Miljöpåverkan från trindsäden studerades från produktion av insatsvaror, så som tillverkning av diesel, växtskyddsmedel och mineralgödsel, fram till torr vara hos grossist/spannmålsmottagning. Inkluderade miljöpåverkanskategorier var energiförbrukning, klimatpåverkan, övergödnings- och försurningspotential och markanvänd-ning. Dessutom inkluderades kolinlagring i mark och användning av växtskyddsmedel. Studerad trindsäd var: åkerbönor (ekologiska och konventionella), gula ärtor (ekologiska och konventionella), gråärtor (konventionella), trädgårdsbönor (konventionella), linser (ekologiska) och lupin (ekologisk).
Dieselförbrukningen var den enskilt störst bidragande faktorn för miljöpåverkan och energiförbrukning av svenskproducerad trindsäd. Dieselförbrukningen, både från fältoperationer och från transporter, stod i genomsnitt för 75 % av energiförbruk-ningen och 41 % av klimatpåverkan. Lustgas (N2O) -utsläpp från mark bidrog även mycket till klimatpåverkan, i genomsnitt stod N2O-utsläpp för 43 % av klimatpåver-kan. Användning av mineralgödsel i den konventionellt odlade trindsäden påverkade miljöbelastningen markant. Framför allt kväve (N) i form av mineralgödsel ökade energiförbrukning och klimatpåverkan. Eftersom trädgårdsbönorna var den enda trindsäden som antogs gödslas med mineralgödsel-N fick trädgårdsbönorna högst miljöpåverkan i flera kategorier. Användningen av mineralgödsel-N stod för 29 % av energiförbrukningen och 34 % av klimatpåverkan för trädgårdsbönorna. Odlingen av trindsäd visade sig både öka och minska kolhalten i marken beroende på vilken sort trindsäd som odlades. Både åkerbönor och gula ärtor bidrog till en ökad kolinlagring jämfört med havre, medan trädgårdsbönor minskade kolinlagringen jämfört med havre. Däremot var förändring av kolhalten i mark försumbar vid jämförelse med den totala klimatpåverkan.

Swedish produced grain legumes was studied with life cycle assessment (LCA) to evaluate the environmental impact associated with the production and highlight
hotspots in the production chain. Grain legumes are legumes that are harvested mature and dry. The thesis is a part of the Formas project New Legume Food that is coordinated from SLU with the aim to develop climate smart and protein rich food products from domestic produced legumes.
Environmental impact was studied from the production of purchased inputs, such as diesel, pesticides and mineral fertilizer, to dry grain legumes at the wholesaler.
Included environmental impact categories were energy consumption, global warming potential (GWP), eutrophication-and acidification potential and land use. Furthermore,
carbon sequestration and use of pesticides were included. The grain legumes included in the study were: faba beans (conventional and organic), yellow peas (conventional
and organic), grey peas (conventional), common beans (conventional), lentils (organic) and lupin (organic).
The consumption of diesel contributed most to the environmental impact and energy use. The consumption of diesel, both from field operations and transportation,
stood for 75% of the energy consumption and 41% of the GWP on average. Emissions of N2O from soil also contributed to the climate impact with on average 43% of the GWP. Use of mineral fertilizer in the production of conventional grain legumes affected the environment substantially. In particular the use of N mineral fertilizer increased the energy consumption, GWP, eutrophication- and acidification potential.
Since the common beans were the only grain legume assumed to be fertilized with mineral-N, the common beans had the highest environmental impact in several categories
studied. The use of N in mineral fertilizer stood for 29% of the energy consumption and 34% of the GWP of the common beans. The cultivation of grain legumes
can both increase and decrease soil carbon depending on which kind of grain legume that is grown. Both faba beans and yellow peas increased the carbon content in the soil compared to oats and the common beans decreased the carbon content in soil compared to oats. However, the change in soil carbon was negligible compared to the total climate impact.