Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Överallt i världen lever människan sida vid sida av naturens stora system. Dessa ekosystem ligger som grund för vårt välstånd och välbefi nnande på jorden. De har hög biologisk mångfald vilket gör att de har en god motståndskraft och anpassningsförmåga vid stora förändringar. En sådan motståndskraft saknar de fl esta moderna samhällen idag och samtidigt som dagens människor ses som den största geologiska kraften som skapar förändring på jorden, hävdas det även att allmänhetens kunskaper om naturen blir allt sämre. Det är ett fenomen som tros orsakas av att vi distanserar oss allt mer från den naturliga miljön. Fenomenet har av somliga kallats en typ av analfabetism och refererar till oförmågan hos människor att inte kunna läsa och förstå hur det lokala landskapet fungerar. I det här examensarbetet undersöks om ett gestaltningsförslag för ett delområde av Klarälvsdeltat kan bidra med förståelse för det lokala landskapet i Karlstad.

Strax söder om centrala Karlstad ligger Natura 2000 området Klarälvsdeltat. Det består till stor grad av de oexploaterade delarna av Klarälvsdeltat och är under process för att bli ett naturreservat. Området som är aktuellt för reservatsbildningen innefattas i fl ertalet riksintressen där främst Klarälvsdeltats höga naturvärden och värden för friluftslivet betonas.

Karlstads kommun har ambitionen att öka områdets rekreationsmöjligheter och göra det mer attraktivt för friluftsliv och naturturism. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur delområdet Bergholmen, Tuvan och Suttern kan främja en hållbar utveckling av Karlstad, genom att bidra med med förståelse för det lokala landskapet och förstärka stadens identitet. Målet med uppsatsen är att utforma ett gestaltningsförslag för delområdet, vilket illustrerar hur området kan utvecklas för tätortsnära friluftsliv och naturturism och samtidigt kommunicera förhållandet mellan staden Karlstad och naturen i Klarälvsdeltat.

För att uppnå målet med uppsatsen har arbetets tillvägagångsätt följt Ann Whiston Spirn´s koncept om ”landscape literacy”, där ”läskunnighet” gällande landskapsperspektivet uppnås genom att spåra områdets historia, undersöka och förstå dess nuläge och föreställa dess framtid. Som grund för konceptets olika steg har litteraturstudier, studier av fl ygfoton och kartor, genomgång av kommunala plandokument, fl ertalet platsbesök och olika platsanalyser genomförts.

Enligt vad som framgår av de teoretiska studierna, har friluftsliv och naturturism använts och används fortfarande idag som mobilisering för att uppnå olika saker, däribland för att etablera nationell enhet och identitet. Eftersom vi har olika
natursyner medför det att vi uppfattar och vill uppleva natur på olika sätt. Att tillgängliggöra natur för friluftsliv och naturturism är därav en komplex fråga och som litteraturstudien visar är det viktigt att områdets kontext beaktas.

Med det centrala läget görs bedömningen att åtgärder för att förbättra Klarälvsdeltats tillgänglighet för friluftsliv och naturturism riktar sig främst till Karlstadsbornas vardagliga friluftsliv och turister som vill uppleva både natur och kultur. Gestaltningen av delområdet har kopplats till tre teman; tillgänglighet, attraktion och särdrag. Åtgärder för vardera teman har tagits fram och beaktas i att inte ge en för stor störning i besökarens naturupplevelse. Nya anslutningar, entréer och målpunkter föreslås i gestaltningsförslaget. Med platsrelaterad gestaltning lyfter målpunkterna de dolda lagren i landskapet och besökaren ges möjlighet att få större insikt i vilka drivande krafter som formar det lokala landskapet samt att förvärva förmågan att se möjligheter för framtiden.

Bedömningen pekar på att en platsrelaterad gestaltning av delområdet Bergholmen, Tuvan och Suttern kan anses generera friluftsliv och naturturism med ett pedagogiskt syfte. Genom bra information kan friluftslivet och naturturismen bidra till att besökare av området uppnår en djupare förståelse för det lokala landskapet än vad de hade innan besöket. Ju fl er besökare som erhåller förståelsen desto större är sannolikheten att gestaltningsförslaget vill resultera i en samlad bild av förhållandet mellan Klarälvsdeltat och Karlstad. Med en identitet som beaktar både Karlstadsbornas soliga sinnen och det unika läget i Klarälvsdeltat bedöms Karlstad gå mot en mer hållbar morgondag.

Everywhere in the world, people live side by side of nature’s great systems. These ecosystems are fundamental to our prosperity and well-being on earth. Contrary to most of today’s modern societies they have good resilience and adaptability, due to their high biodiversity. People of today are the greatest geological force that causes change on earth. At the same time, it is also argued that the public’s knowledge of nature is deteriorating, which is also seen as a phenomenon that refers to the inability to read and understand the local landscape. This thesis investigates how a design proposal for a part of Klarälvsdeltat can contribute with understanding of the local landscape of Karlstad.

Klarälvsdeltat is a Natura 2000 area, which lies some kilometers south of central Karlstad. The area consists of the undeveloped parts of Klarälvsdeltat and it’s in the process of becoming a nature reserve. Due to the high nature values of the area and values for outdoor recreation it is part of several national interests. The municipality of Karlstad has the ambition to increase the recreational possibilities of the area and make it more attractive for outdoor and nature tourism. This thesis aims to investigate how a part of Klarälvsdeltat can promote sustainable development of the city of Karlstad, by contributing to the understanding of the local landscape and strengthening the identity of Karlstad. The goal of the paper is to design a proposal for an area that includes the islands Bergholmen, Tuvan and Suttern. The proposal illustrates how the area can develop to promote urban outdoor life and nature tourism while it is communicating the relationship between Karlstad and Klarälvsdeltat.

To achieve the goal of the paper, the approach of the work has followed Ann Whiston Spirn’s concept about landscape literacy, which says that you will be literate in landscape by tracing the past, understand the present and envision the future of an area. As a basis for the different stages of the concept I have been studying literature, municipal planning documents, aerial photos and maps as well as implemented site visits and various analyzes.

What’s being clarifi ed by the theoretical studies is that outdoor recreation and nature tourism have been used and are still being used today as mobilization to achieve different things, such as establishing national unity and identity. Because of our different perceptions of nature, we perceive and want to experience nature in different ways. Making nature accessible for outdoor recreation and nature tourism can therefore be a complex issue. The literature shows that it is important to take an areas context into account when these questions arise.

Due to its central location, the measures have been designed primarily to be suitable for the everyday outdoor life of the inhabitants of Karlstad and tourists who want to experience a combination of nature and culture. The design of the proposal has three themes, which is accessibility, attraction and uniqueness. For each theme measures, have been developed, that also has been taking the question about how to not disturb the visitor’s experience of the nature in consideration. New connections, entrances and target points are some of these measures that is being proposed. With site-related design of the targets points, these can highlight the hidden layers in the landscape which can then give the visitor the opportunity to gain insight into the driving forces that shape the landscape of Klarälvsdeltat and to acquire the ability to see opportunities for the future.

The assessment that is made is leaning against that a site-related design of the islands Bergholmen, Tuvan and Suttern can be considered to generate outdoor life and nature tourism for educational purposes. With help from good information visitors could achieve a deeper understanding of the local landscape then they had before the visit. The more visitors that gains understanding, the greater is the likelihood that the proposal will result in a comprehensive image of the relationship between Klarälvsdeltat and Karlstad. An identity that takes the sunny dispositions of the inhabitants of Karlstad and the unique location at Klarälvsdeltat into count, are assessed to make Karlstad to go towards a more sustainable day of tomorrow.