Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vildsvinet är en nygammal bekantskap i de svenska skogarna. Efter att ha varit utrotad i vilt tillstånd i Sverige under en längre tid skedde ett antal rymningar och frisläppningar från hägn under sjuttio och åttiotalen. Allt sedan dess har vildsvinsstammen ökat och spridit sig i landet och stammen beräknas nu uppgå till cirka tvåhundratusen individer, spridda i större delen av södra Sverige. Vildsvinsstammens ökning och spridning har inneburit helt nya utmaningar för lantbrukare. Arten är opportunist och allätare och kosten inkluderar lantbrukarnas grödor vilket lokalt har inneburit mycket stora kostnader för drabbade lantbrukare.

Vildsvinsstammen har för den svenska jägarkåren inneburit att det nu finns ett helt nytt viltslag att jaga vilket många har sett positivt på. Vildsvinen anses som ett attraktivt vilt att jaga för många jägare och har för vissa markägare blivit ytterligare ett sätt att tjäna pengar. Dessa olika intressen mellan markägare, jägare och lantbrukare har skapat konfliktytor där åsikterna skiljer sig stort i hur denna nya viltart ska förvaltas. Det problematiseras ytterligare av att vi de senaste åren har haft milda vintrar med väldigt god födotillgång på många håll av bland annat bok och ekollon vilket har gjort att vildsvinen gynnats.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur vildsvin påverkar ekonomin hos lantbrukare och markägare i mellersta Sverige och vilka åtgärder som vidtas för att undvika skador på åkermark. Vidare syftar studien till att undersöka om stängsling av åkermark är en praktiskt och ekonomiskt genomförbar åtgärd. Målet är att studien ska ge en förståelse för hur lantbrukare agerar för att hantera detta nya viltslag och om det går att se vildsvinet som en resurs och inte bara belastning för företaget.

Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer där fem fallföretag intervjuats. Samtliga företag har haft en etablerad vildsvinsstam minst tio år på sina marker och har aktivt valt stängsling som strategi för att skydda sig mot skador på åkermark. Dessa fem fallföretag skiljer sig åt i storlek, om markägaren driver jordbruket eller om det är utarrenderat och huruvida jakt är en verksamhetsgren i företaget.

Studiens slutsatser är att vildsvinet påverkar företagens ekonomi men på vilket sätt det påverkar kan bero på flera faktorer. En förutsättning för att vildsvinen ska kunna ses som en resurs för företaget är att marken ägs av den som brukar marken. En arrendator utan jakträtt har ingen möjlighet att dra nytta av vildsvinens värden. En annan förutsättning är att marken ska vara tillräckligt stor och ha en god arrondering. Vid rätt förutsättningar kan nettoavkastningen på vildsvinsstammen bli upp till 250 kr/ha visar resultaten utifrån denna undersökning.

Stängsling är en åtgärd som ger goda resultat för de undersökta fallgårdarna till en kostnad som företagen accepterar. Flera av företagen ser stängslingen som en integrerad del i en förvaltning som även innehåller åtgärder som beståndsreglerande jakt, skyddsjakt i fält, avledande utfodring och foderskapande åtgärder.

The wild boar is an old acquaintance in the Swedish forests. After being exterminated in Sweden for a long period of time, a number of escapes and releases from game farms took place during the seventies and eighties. Since then, the wild boar population has grown and spread in the country and the population is now estimated to amount to approximately two hundred thousand individuals, spread throughout most of southern Sweden. The rise and spread of the wild boar population have brought new challenges to farmers. The species is opportunist and omnivores and the diet include farmers crops which locally have meant very large costs for affected farmers.

The wild boar population has, for the Swedish hunters, meant that there is now a new game to hunt which many have seen positively. The wild boar is considered an attractive game to hunt for many hunters and has, for some landowners, become another way to make money. These different interests between landowners, hunters and farmers have created conflicts where opinions differ greatly in how this new species is to be managed. It is further problematized that in recent years we have had mild winters with very good food supply in many places, including beech and acorns, which has allowed the wild boars to benefit.

The purpose of the essay is to investigate how wild boar affects the economy of farmers and landowners in central Sweden and what measures are taken to avoid damage to arable land. Furthermore, the study aims to examine whether fencing of arable land is a practical and economically viable measure. The goal of this study is to give an understanding of how farmers act to handle this new species, and whether it is possible to view wild boars as a resource and not just the burden on the company.

The empirical material is based on semi-structured interviews in which five case companies have been interviewed. All companies have had an established wild boar population at least ten years on their land and have actively chosen fencing as a strategy to protect themselves against damage to arable land. These five case companies differ in size, whether the landowner operates the agricultural land or whether it is leased and whether hunting is a branch of activity in the company.

The conclusions of the study are that the wild boar affects the company's finances but how it affects can be due to several factors. A prerequisite for the wild boar to be a resource for the company is that the land is owned by the user of the land. A leaseholder without hunting rights has no way of taking advantage of the wild boar's values. Another precondition is that the land should be large enough and be characterized by good land consolidation. In the right conditions, the net return on the boar tribe become up to 250 SEK/ha shows the results from this survey.

Fencing is a measure that produces good results for the examined case farms at a cost that companies accept. Several companies view fencing as an integral part of an administration that also includes measures such as stock-regulation hunting, field protection hunting, diverting feeding and feed-creating measures.