Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie är gjord med anledning av den förväntade ökade riskexponering
växtodlingsproducenter kommer stå inför vid ett förändrat klimat. Torkan 2018 slog hårt
mot landets lantbrukare och lönsamheten upplevdes som kraftigt försämrad. Regeringen
valde att införa ett krispaket, vilket en del representanter från branschen inte ansåg vara
tillräckligt. Jordbruksverket håller med till viss del och ser det problematiskt att även
lantbrukare som inte har drabbat av torka, får tillgång till ett krisstöd. Idag kan inte
lantbrukare försäkra sig mot exceptionella väderfenomen och försäkringsutbudet för
växtodlingsproducenter är relativt smalt. Anledningen till detta är att premien anses bli
för kostsam för att anses som attraktiv. Länder både i och utanför Europa väljer olika
tillvägagångsätt för att hantera de risker som växtodlingsproducenter exponeras för. Inom
EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns möjligheten till att finansiera riskhantering med
statliga medel för att exempelvis subventionera försäkringspremier. Sverige har varit av
den uppfattningen att gårdsstödet tillsammans med marknadsrelaterade åtgärder är
tillräckliga, för att hantera de produktionsrisker lantbruket utsätts för.

Syftet med studien är att undersöka om växtodlingsproducenter tycker att
riskhanteringsverktygen vi har idag är tillräckliga, samt undersöka hur andra länder har
valt att gå tillväga.

Litteraturstudien innehåller ämnen som berör riskhantering och förklarar vilka verktyg
Sveriges växtodlingsproducenter har tillgång till idag för att hantera produktionsrisker.
Den förväntade nyttoteorin används för att förstå hur individer tar beslut under osäkerhet
och risk. Studien tar även upp länder i och utanför EU, för att få en förståelse hur olika
länder väljer att hantera deras produktionsrisker.

Åtta växtodlingsproducenter utspridda i landet intervjuades genom semistrukturerade
telefonintervjuer för att få svar på frågeställningarna. Svaren resulterade i relativt spridda
svar, men samtliga av respondenterna ansåg att de verktyg som idag finns tillgängliga för
att hantera risker i växtodlingsproduktionen inte är tillräckliga. Skattesystemets
utformning har öppnat upp möjligheter för resultatutjämning men lantbrukarna kan inte
använda dess fulla potential. På grund av den dåliga lönsamheten i branschen finns det
inget resultat att bygga buffert på till sämre år. Gårdstödet anses till viss del blivit
kapitaliserat i högre kostnader och därmed tappat sin funktion, eftersom syftet har varit
att stödet ska fungera som en buffert för att jämna ut fluktuationer mellan åren.

This study is made due to the increased risk exposure crop producers will face in a
changing climate. The drought 2018 struck hard against the country's farmers and
profitability was perceived as a severe deterioration. The government chose to set up a
rescue package, which some representatives from the industry did not consider enough.
The Agriculture Department agrees to some extent and sees it problematic that even
farmers who have not been affected by drought can have access to emergency support.
Today, farmers cannot insure against exceptional weather phenomena and the insurance
supply for crop producers is relatively narrow. The reason for this is that the premium is
deemed too costly to be considered attractive. Countries both inside and outside Europe
choose different outlines to manage the risks to which crop producers are exposed. Under
the EU's Common agricultural policy, there is the possibility of financing risk
management with governmental funds, for example to subsidize insurance premiums.
Sweden has believed the farm payment, together with market measures, is sufficient to
manage the production risks that agriculture is exposed to.

The aim of the study is to investigate whether crop producers think that the risk
management tools available today are sufficient, and to examine how other countries have
chosen to proceed.

The literature review contains topics that concern risk management and explains which
tools Sweden's crop producers access have to today, to manage production risks. The
expected utility theory is used to understand how individuals take decisions under
uncertainty and thus a risk. The study also mentions countries inside and outside the EU,
in order to gain an understanding of how different countries choose to manage their
production risks.

Eight crop producers spread out in the country were interviewed by semi structured
telephone interviews to get answers to the questions in the study. Responses resulted in
relatively dispersed responses, but all respondents considered that the tools currently
available to manage risks in crop production are not sufficient. The tax system's design
has opened opportunities for profit buffering, but farmers cannot use its full potential. Due
to the poor profitability of the industry, there is no net income to buffer for poorer years.
The farm payment is considered to be partially capitalized in higher costs and thus lost its
function, as the aim has been that the subsidies should serve as a buffer to smooth out
fluctuations over the years.