Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Arbetet syftar till att kartlägga planeringsprocessen vid stora väginfrasturkturprojekt; vilka lagar och planer måste man förhålla sig till, och vem är det egentligen som medverkar i processen?

Ett speciellt fokus ligger på åtgärdsvalsstudier som 2013 implementerades av trafikverket på begäran av regeringen i proposition 2008/09:93, Mål för framtidens resor och transporter från 2009. Hur påverkar åtgärdsvalsstudierna planeringsprocessen? När kommer de in? Utgår åtgärdsvalsstudierna i någon aspekt från någon landskapsanalys? Hur tas landskapet hänsyn till i åtgärdsvalsstudierna?

Åtgärdsvalsstudier har framförallt haft positiv inverkan på faktumet att planeringsprocessen blivit mer sammanhållen från start, och därmed skapas förutsättningar för processen att bli mindre tidskrävande och att kostander i många fall minskar. Åtgärdsvalsstudien innebär att ett stort fokus ligger på att inte i första skedet bygga till eller bygga nytt, istället uppmuntras (genom fyrstegsprincipen) att problem skall åtgärdas på ett sätt som kräver mindre (minsta) omfattande åtgärder, som tillexempel optimering eller omplanering.

Åtgärdsvalstudien är den inledande fasen där man; formulerar de problem och förutsättningar för platsen som skall åtgärdas samt kommer med och upprättar mål och förväntningar utifrån de regler som finns. Framförallt skall processen förankras i de nationella transportpolitiska målen som kräver att planering skall leda till åtgärder som är hållbara och gynnsamma ur ett samhällsperspektiv.

Målet är att åtgärdsvalsstudien skall grunda sig i, och leda till att projekt utförs på ett hållbart sätt. Att en väg skall uppföras hållbart kan innebära många saker. En av aspekterna, och den som uppsatsen fokuserar på, är landskapsaspekten. Att analysera landskapet som skall bebyggas är av vikt för att kunna fatta väl förankrade beslut. Att utföra en landskapsanalys innebär att man bland annat undersöker platsens karaktär och vilka unika och generella värden den kommer med, vilket oftast görs av experter. Värden i landskapet är dock många och olika mätbara. Sedan europakonventionen ratificerades 2011 har större vikt lagts på medborgarnas upplevelse av landskapet. Medborgarnas åsikter ska enligt konventionen tas hänsyn till vid framtagandet av en landskapsanalys.

Landskapsanalysen kommer i många fall in i ett senare skede när val av åtgärd redan är beslutad. Det är för sent. För att bygga hållbara vägar vars positiva egenskaper överstiger de negativa måste planeringen ske med försiktighet och förståelse för landskapet redan i ett inledande skede, lämpligtvis åtgärdsvalsstudien.
En inzoomning sker avslutningsvis, där fakta som presenterats tidigare appliceras och ifrågasätts utifrån den åtgärdsvalsstudie som inzoomningen utgör.

Åtgärdsvalsstudien utfördes 2017 och avser en sträckning av Europaväg 4 i norra Stockholm mellan Häggvik och Arlanda.

The focus of this essay is to identify and present what happens when in the planning process of large scale infrastructure (with focus on roads). Who is participating in the process, and what does the participants contribute with?

The essay is mainly going to look in to the first stage of the planning process, the strategic choice of measures.

The strategic choice of measures was introduced in 2011 as a result of the governments proposition 2008/09:93 Goals for the future travel and transports. The purpose was to make the planning process more coherent. How does the strategic choice of measures effect the planning process? When is it introduced? Are the strategic choice of measures based in any kind of landscape analysis? How is the landscape respected and included in the strategic choice of measures?

The strategic choice of measures have most of all had a positive effect on the fact that the planning process has become more coherent from start, and therefore the possibility of a less time consuming and expensive project increase. In the first stage, the strategic choice of measures’ focus is to avoid building new roads and instead optimize what is already in place, if possible.

The goal when carrying out a strategic choice of measure is to identify the problems and the possibilities, as well as formulate goals and expectations. It is important that the goals are according to the national goals of transportation, which means that the possible measures must be sustainable and favor society.

The goal for the strategic choice of measures is to be based upon and result in measures that are sustainable. To have the best chance of becoming sustainable a measure should be based on a landscape analysis in an early stage, preferably in the strategic choice of measures. It is of importance because if it is done in that order, the measures are more likely to be suitable to the place, and not interfere with nature or society in a bad way. Since the European landscape convention was confirmed in 2011 there has been more for inhabitants to contribute with in the landscape analysis, as the convention says that the inhabitants’ point of view is as important as experts when getting to know the landscape (specific place). Unfortunately the landscape analysis is often performed in a much later stage, when the measures have already been recommended and therefore has little to affect. To start building sustainably means that the landscape analysis must be started, and presented in a much earlier stage than it is today, suitably in the strategic choice of measures.

Lastly the essay will analyze a strategic choice of measure, which took place in Stockholm county, between Häggvik and Arlanda airport in 2017.