Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Wind power industry is rapidly growing in Sweden. The country has decided that by year 2020, the share of renewable energy will be 50 % of total renewable energy supplied in the country (Vindval, 2013). Wind energy is perceived by many as the future of renewable energy especially in northern Europe. However, wind power projects have encountered many obstacles from various stakeholders that includes environmental organizations, local opposition and bureaucratic challenges from local government. This is because wind power projects alter nature and competes with human interest. Wind power development projects are prone to these challenges since they involve the erection of tall windmills across wide-open landscapes that are deemed controversial and unacceptable to local community.

Since these interest groups perceive and use landscape in very different ways and for numerous purposes, they can directly or indirectly influence wind power projects. However, several critics aimed at wind power projects have witnessed the shortcomings in collaborating with these stakeholders. This has led to authoritative rejection of project implementation, permit applications and strong community opposition that consequently and significantly increase costs. This in addition, delays the project, and in the process destroys wind power industry reputation. There is general indication that a weak stakeholder management process in the planning phases can cause problems to the project or worse, in many cases lead to project failure and abandonment by the developer companies.

The aim of this research project is to explain conditions in the multi-collaboration in wind power planning. The thesis describes the motivations for the developer company to engage in multiple collaboration with other stakeholders in the wind power planning. The thesis applies stakeholder theory to explain the interdependencies among various stakeholders with different objectives. In this research, the developer company Svevind was placed at the center of network and in most parts of this thesis is described as convener to define its central role in initiating stakeholder networks throughout the planning processes.

Theoretical framework of theories and models that explains push factors triggering a developer company to engage in multiple collaboration was developed and used to make clear understanding of the project. The push factors are thought to be stakeholder influence/pressure, company’s strategic management and legitimacy of the company, these factors mostly forces the company to initiate multiple networks to balance its own objectives with stakeholders’ needs.

The results from the project indicate that developer company engages in multiple collaboration due to the wind power planning system in Sweden that it self involves various institutions, and bureaucratic hierarchies. The need for complying with codes and acts of the institution together with developer’s need to gain social license to operate to maintain reputation and legitimacy in the region, leads to engagement in multiple networks with various stakeholders. In this wind power project, a number of actors have participated, and this study explains how these collaborations are initiated and sustained. The results were analyzed based on theories only to find that some networks are created not only due to the company’s need to harmonize its objectives but with need to comply with rules and acts developed by the government institutions.

Vindkraftsindustrin växer i Sverige. Det kan förklaras av ett politiskt mål att förnybar energi skall utgöra 50% av förnyelsebar energi i landet 2020. Vindkraft uppfattas av många som en framtida energikälla, speciellt i norra Europa. Trots politiska mål och en positiv inställning i allmänhet möter vindkraftsaktörer på utmaningar i form av motsättningar i målbilder i utveckling av nya projekt. Här möts vindkraftsindustrin med lokalpolitiska representanter och intresse-organisationer som har andra prioriteringar och åsikter. Ett vindkraftverk blir ett kontroversiellt inslag i landskapsbilden. Ytterligare utmaningar för vindkraftsindustrin utgörs av upplevd byråkrati på många nivåer. Det betyder att vindkraftverksinvesteringar möter många utmaningar.

Många intressentgrupper har behov och intressen av att påverka hur landskapsbilden utvecklas och hur resurser används. De kan påverka utvecklingen av vindkraftverk direkt och indirekt, genom politik. Svårigheterna att skapa forum för dialog där motstridiga viljor kan få mötas, långa ledtider i ansöksförvaranden, och svårigheter att leda ett större investeringsprojekt på ett inkluderande sätt. Detta är de viktigaste utmaningarna för vindkraftsutveckling.

Syftet med detta projekt är att förklara förutsättningar för multi-intressentsamarbete i vinkdraftsplanering. I projektet beskrivs motiv för vindraftsaktörer att engagera intressenter i planeringsfasen av en vindkraftsinvestering. Intressentteori används som teoretisk ram för att förklara beroenden mellan intressenter med olika målbilder. I fallstudien har Svevind en central roll i ett nätverksbyggande med relevanta intressenter i planeringsprocessen.

En teoretisk ram har valts av modeller som förklarar vad som driver och stimulerar samverkan i så kallade intressentnätverk (multi stakeholder collaboration). Drivande faktorer, främst makt, legitimitet och förväntade resultat förklarar vindkraftsproducenters behov av att förankra en planeringsprocess av ett stort investeringsprojekt som ett vindkraftverk innebär.

Resultaten i studien pekar på behov för vindkraftsföretaget att förankra investeringen tidigt i planeringsprocessen. Förankringen görs i dialoger med ett stort antal intressenter, som utgör ett nätverk för projektet. Den leder till förståelse för stegvisa förfaranden i byråkratiska processer, dialog för att stärka vindkrafts-legitimitet och insikter om hur dessa nätverk kan utvecklas och användas. I projektrapporten redogör ett antal intressenter för deras bild av hur nätverks-samarbetet har utvecklats och underhållits. Slutsatserna i projektet stödjer tidigare forskning som pekar på företagsbehov av att harmonisera interna mål med samhällsmål och regler i en stegvis process.