Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens planering påverkar samhällen och människor i stor utsträckning under lång tid framöver där de visioner och mål som inledningsvis tas fram sätter ramar för det som byggs. Visioner och mål som tas fram skiljer sig dock ofta åt från det faktiska resultatet i den fysiska miljön, inte minst när det kommer till sociala aspekter i den byggda miljön. Genom att lära av tidigare erfarenheter i planering och genomförande minskar risken för att misstag upprepas i framtida planering. Att följa upp planer och projekt efter att de genomförts utgör därför en viktig källa för kunskapshöjning i planeringen. Forskning visar dock att uppföljning av planer och projekt ofta är bristande och ett steg i planeringsprocessen som många gånger förbises. Dessutom saknas mer vedertagna sätt och metoder för uppföljning av sociala aspekter i planeringen.

Detta arbete har med utgångspunkt i problematiken ovan undersökt huruvida det i den kommunala planeringen i Skåne sker någon uppföljning av de sociala aspekter som tas upp i plandokument för stadsbyggnadsprojekt. Vidare har arbetet studerat hur sådana uppföljningar genomförs och hur detta arbete kan förbättras. Tre fallstudier som baserats på intervjuer och dokumentstudier har gjorts på stadsbyggnadsprojekt i Kristianstad, Lomma och Malmö där uppföljningar genomförts. För att välja ut dessa fall användes en enkätundersökning som skickades till alla kommuner i Skåne. Enkätundersökningen visade att uppföljning sker i liten utsträckning i skånska kommuner, främst på grund av tids- och resursbrist. De uppföljningar som studerats i detta arbete gjordes i olika omfattning, vid olika tillfällen i planerings- och genomförandeprocessen och med hjälp av olika tillvägagångssätt. Det fanns dock vissa likheter mellan fallen och alla informanter pekade ut bristen på mallar för hur uppföljningen skulle gå till som en utmaning som försvårade arbetet. Svårigheter kopplade till metodval för uppföljning av sociala aspekter var också något som försvårat arbetet med uppföljning i alla de undersökta fallen. Genom dokumentstudien kunde utrönas att det många gånger saknades tydliga beskrivningar för hur olika sociala aspekter skulle uppnås i projekten.

Arbetet har mynnat ut i ett antal rekommendationer för att underlätta kommuners arbete med uppföljning av sociala aspekter i stadsbyggnadsprojekt. Dessa rekommendationer är bland annat att sätta upp tydliga planmål och indikatorer för sociala aspekter och att mallar bör tas fram för hur uppföljningsarbetet ska gå till. För att fler perspektiv ska inkluderas i uppföljningen bör arbetet också ske i samverkan mellan de involverade aktörerna i projektet. Vidare är det av vikt att dokumentation av uppföljningsarbetet och resultatet sker och uppföljningen bör också leda till framtagandet att åtgärdsförslag kopplade till eventuella brister i det genomförda projektet. Uppföljning kan också belysa vilka prioriteringar gällande olika aspekter av stadsbyggnad som gjorts i ett projekt och vilka konsekvenser det fått.

Land use planning today affects societies and people at a great extent for a long time to come, where the visions and goals initially developed set the framework for what is being built. However, visions and goals often differ from the actual results in the physical environment, especially regarding social aspects of urban development. By learning from previous experiences in planning and implementation, the risk of mistakes being repeated in future planning decreases. Evaluating plans and projects after implementation therefore constitutes an important source of increasing the knowledge in planning. However, research shows a lack of plan and project evaluation and that this is often overlooked in the planning process. In addition, there are no established ways or methods for evaluating social aspects in planning.

This study has examined whether the municipalities in the Swedish region of Skåne are evaluating the social aspects addressed in planning documents for urban development projects as a part of the planning process. Furthermore, the study has examined how such evaluations are conducted and how this work can be improved. Three case studies, based on interviews and document studies, were conducted on urban development projects in the municipalities of Kristianstad, Lomma and Malmö. In order to select these cases, a survey was used which was sent to all municipalities in Skåne. The survey showed that evaluation is conducted to a small extent in the municipalities of Skåne, mainly due to lack of time and resources. In the studied cases evaluation were conducted to varying extents, at different stages of the planning process and by using different methods. However, there were some similarities between the cases and all informants acknowledged a lack of templates for how evaluations should be conducted as a challenge in working with evaluations. Difficulties associated with method selection for evaluating social aspects were something that further complicated the evaluations in all the investigated cases. The document study concluded that the descriptions regarding how various social aspects would be achieved in the projects often were vague and unclear.

The study has resulted in a number of recommendations to facilitate the municipalities' work evaluating social aspects in urban development projects. These recommendations include setting up clear planning goals and indicators for social aspects and developing templates regarding how evaluations should be conducted. In order to include more perspectives, the evaluation should be conducted in a collaboration between the actors involved in the project. It is also important to document the evaluation process and its results, and that the evaluation leads to a development of action proposals linked to any deficiencies in the implemented project. Evaluation can also highlight what priorities regarding various aspects of urban development that have been made in a project and what consequences it has resulted in.