Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Offentliga miljöer är viktiga i våra städer då de erbjuder invånarna möjligheter att träffas och interagera med varandra. Flera forskare och författare uttrycker dock en oro för hur utvecklingen av de offentliga rummen ser ut, både dess kvalitet och kvantitet. I Sverige har riksdagen under 2018 antagit en proposition för att stärka kvaliteten på den gestaltade livsmiljön, och vi som landskapsarkitekter är en viktig del i denna utveckling. En plats som är aktuell för utveckling är Rackarberget, ett studentområde som ligger i västra Uppsala och det i detta område vårt examensarbete tar plats.

Vi har gestaltat ett torg och ett stråk i Rackarberget där gestaltningen tog avstamp i docenten Vikas Mehtas fem kategorier för att mäta kvalitet i offentliga miljöer. Mehtas Public Space Index, där de fem kategorierna ingår, används vanligtvis för att utvärdera kvaliteten på redan byggda platser men vi har anpassat metoden för kunna använda den som en analysmetod där analysresultaten blev vad vi grundade våra beslut på under gestaltningsprocessen. Resultaten från analysdelen sammanställdes i två värderosor, en för torget och en för stråket.

Slutligen presenteras gestaltningsförslaget för torget och stråket som fick namnet Välkommen in. Namnet syftar främst till att vi ville locka in människor i området och få dem att spendera mer tid på torget och längs stråket. Detta då ett av de större problemen med arbetsområdet idag var att det är ganska anonymt. Men namnet är också en blinkning till Veronica Maggio och hennes låt Välkommen in då hon är uppvuxen i ett av husen på Rackarberget. För att åstadkomma vårt mål att välkomna och få människor att spendera sin tid på platsen har vi främst arbetat med att öppna upp och tydliggöra entréer, skapa ytor för socialt umgänge och skapa en plats som först och främst är till för människor istället för bilar.

Med utgångspunkt i vårt arbete har vi kommit fram till att Mehtas fem kategorier är en bra grund att utgå ifrån vid gestaltning inom landskapsarkitektur. Vår förhoppning är att arbetet ska bidra med inspiration till den framtida utvecklingen av Rackarberget, men även kunna användas som en referens i andra landskapsarkitekturprojekt för hur man kan arbeta med Vikas Mehtas kategorier i ett inventerings- och analysskede.

Public spaces are vital parts of our cities since they offer the habitants possibilities to meet and interact. Many researchers and authors worry about how our public spaces are evolving both from a quality and quantity perspective. The Swedish government adopted a bill in 2018 that aims to increase the quality of our designed environments and we as landscape architects are an important part of this development.

A place that is up for development, partly to increase the quality of its’ outdoor environment, is the student area Rackarberget in Uppsala. This is the location where we have proposed a design of a square and street as part of our master thesis in landscape architecture.

Our design is based on the researcher Vikas Mehta and his five categories to measure quality in public spaces. The Public Space Index that the five categories are a part of is usually used to evaluate already existing public spaces but we have adapted the method to be able to use it as our analysis.

The final part of our thesis is the design proposal of the square and the street. The proposal is called Welcome In. The name is mainly creating an inviting and enjoyable space that people will want to visit and spend their time in. The name also alludes to the singer Veronica Maggio, who grew up in Rackarberget, and her song Välkommen in which translates to Welcome In. To achieve our goal of welcoming people into Rackarberget we worked with creating better entrance zones and social areas and creating a space that feels like it is first and foremost for humans and not for cars.

With this thesis we learned that Mehta’s five categories of measuring quality in public spaces is a good place to start when designing. Our hope is that this thesis can provide inspiration for the upcoming development of Rackarberget as well as providing inspiration for readers interested in how one can use Mehta’s categories as a way on analyzing.