Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inlärd hjälplöshet är ett begrepp myntat på 1960-talet efter studier på hundar som utsatts för elchocker utan möjlighet att undvika dessa. Detta resulterade i att hundarna slutade försöka ta sig undan elchockerna när möjligheten fanns. Reaktionen berodde på att hundarna upplevde en kontrollförlust när de märkte att deras beteenden inte kunde avsluta det obehag som elchockerna gav. Forskare har påtalat att det finns risker för att hästar utvecklar detta fenomen på grund av bland annat hantering och träningsmetod, och att det är mer utbrett inom hästvärlden än man tror. Kontrollförluster i miljön innebär en ökad risk för inlärd hjälplöshet, och träning, hållning och interaktion med hästen är avgörande faktorer. En litteraturöversikt genomfördes för att undersöka olämpliga hästtränings- och hanteringsprocedurer som kan vara potentiella riskfaktorer vid utvecklingen av inlärd hjälplöshet. En enkätstudie publicerades i hästrelaterade grupper på Facebook för att ge en uppskattning om kunskapsläget på området. Möjliga orsaker som diskuterades var idén om dominans i interaktionen mellan häst och människa, felaktig tillämpning av träningsteknik och utrustning. Träning och hantering av häst sker oftast med en metod som kallas för negativ förstärkning, vilket innebär avlägsnande av ett aversivt stimuli, till exempel tygelspänning, för att belöna en önskvärd respons, såsom att hästen stannar. Vid felaktigheter i träningen finns det risk för att man bibehåller trycket för länge, även om hästen har uppvisat rätt beteende. Det förekommer också att ryttaren ger motstridiga signaler, till exempel genom tryck, i munnen och med skänklar på samma gång, vilket kan göra hästen förvirrad. Även utrustning kan skapa ofrånkomliga obehag för hästen. Detta medför en ökad risk för att hästen ska utveckla inlärd hjälplöshet, eftersom det gör det problematiskt för hästen att lösa situationen och undkomma obehaget. När hästen upplever någonting obehagligt, skrämmande eller smärtsamt utför den vad som ofta kallas för ”konfliktbeteenden”. Dessa kan visa sig till exempel genom att hästen skyggar från någonting, kastar med huvudet, bockar eller stegrar. När konfliktbeteenden inte leder till att hästen kan undkomma obehaget kan inlärd hjälplöshet inträffa; hästen slutar uppvisa undvikande beteenden, blir mer passiv och reagerar mindre på stimulit. Hästen kan också habitueras till stimulit, vilket leder till mindre reaktion på det. Var gränsen mellan habituering och inlärd hjälplöshet går är ett område som än så länge inte studerats och kräver ytterligare utredning. För att undvika att hästen utvecklar inlärd hjälplöshet är det viktigt att hästen känner att den har kontroll över sin omgivning, till exempel genom träning med korrekt tillämpning av förstärkning. Träningsmetoder som bygger på positiv förstärkning kan ge ökad valfrihet för hästen, och har visat sig ge förhöjd motivation. Metoden innebär att hästen får en belöning när den gör det beteende tränaren önskar, och leder ofta till att hästen tar mer initiativ för att själv försöka hitta rätt beteende. Möjligheten till positiva upplevelser är någonting som kan bidra till att motverka negativa effekter av träningsmetoder byggda på aversiver. En ökad kunskap om inlärningsteori samt hästens beteendemässiga tecken på känslor och motivation bland hästägare, tränare och skötare skulle kunna bidra till att minska riskerna för inlärd hjälplöshet hos häst.

Learned helplessness is a term coined by Seligman and Maier (1967). The term describes a state where the animal has been exposed to repeated inescapable aversive stimuli, resulting in motivational, emotional and cognitive deficiencies in the animal. This happens because the animal experiences a loss of control, and because of this stops actively trying to handle the situation. Signs of learned helplessness include apathy or more passive behaviour, decreased motivation and aggression, sleep disturbances and anhedonia. It has been suggested that there are risks of horses developing this phenomenon, because of how they are traditionally trained and handled. A literature review was conducted to investigate inappropriate equine training and handling procedures that are potential risk factors for the development of learned helplessness. An online survey was published in horse related Facebook groups to get some estimation of the state of knowledge on the subject. The target group was people who regularly spend time with horses. Plausible causes that were discussed included, for example, the notion of dominance in human-horse interactions, inaccurately applied negative reinforcement, punishment and equipment. Prevention of learned helplessness can be done by giving the horse more control over its environment, for example, through the correct application of reinforcement in training. Using more positive reinforcement in horse training provides opportunities for positive experiences that can help reduce the aversive effects of negative reinforcement. An increased knowledge among equine trainers, caretakers and horse owners about learning theory, horse behaviour and the horses’ emotional and motivational responses to human-horse interventions could contribute to reducing the risks of learned helplessness in the horse.