Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Nutidens största levande landdjur är elefanten som finns både i Afrika och Asien. Afrika har en population på ca 415 000 ± 20 000 individer distribuerat över 37 länder och den asiatiska elefanten har en uppskattad populationsstorlek på 38 000-52 000 individer i det vilda distribuerat över 13 asiatiska länder. Enligt IUCN:s sjugradiga rödlista är den afrikanska elefanten listad som nummer tre-sårbar och den asiatiska elefanten ät listad som nummer fyra-starkt hotad. Elefanten bidrar till den biologiska mångfalden på många olika sätt, exempelvis genom att de sprider frön via sin avföring över stora områden vilket gör att olika träd och växter kan sprida sig. Därför är elefanten viktig att bevara eftersom den även gynnar
miljön den lever i. När man skall jobba med att bevara en art så är det viktigt att analysera vilka hot som finns mot arten. Historiskt sett har tjuvjakt för elfenben bidragit till en stor del av elefantens populationsnedgång men på senare tid har människa-elefant konflikter blivit ett allt större hot mot elefantens överlevnad.

Denna studie syftar till att beskriva vad människa-elefant konflikter består av samt undersöka olika strategier som används för att reducera dessa konflikter. Information till studien kommer från tidigare publicerad forskning. Arbetet bygger på fyra frågeställningar:

• Vilka strategier används för att reducera människa-elefant konflikter?
• Hur påverkar dessa strategier människor?
• Hur påverkar dessa strategier elefanter?
• Hur hållbara är dessa strategier?

Studien kom fram till att människa-elefant konflikter uppstår på grund av att människor breder ut sig vilket lett till att elefantens habitat har minskat avsevärt. Olika typer av konflikter som kan uppstå är att elefanter förstör och äter upp grödor, har sönder byggnader och rör sig i befolkade områden. Konsekvenser av dessa konflikter består bland annat av att lantbrukare förlorar inkomst då deras grödor blir förstörda samt att både människor och elefanter skadas eller dödas. Det är främst lantbrukare som råkar ut för dessa konflikter, men även människor utanför lantbruket påverkas samt att konflikterna på en samhällelig nivå skapar en rädsla för och ovilja till att bevara och skydda elefanter.

Det finns en mängd olika strategier som används för att reducera dessa konflikter såsom stängsel av olika slag, ljud- och ljuslarm, pepparspray, skyddsjakt, förflyttning av problemindivider, fyrverkerier för att skrämma bort elefanter och ekonomisk kompensation vid förstörelse av grödor eller annan skada. Ingen av dessa strategier verkar till att helt reducera människa-elefant konflikter vilket innebär att de har en dålig hållbarhet. Många strategier har även direkt dåliga konsekvenser för både människor och elefanter då de ofta är dyra, svåra att underhålla och kan vara stressande för elefanter. Det finns även etiska perspektiv att ta hänsyn till som frågan om det är etiskt korrekt att använda strategier som skyddsjakt där individer dödas speciellt när det gäller en art som är hotad vilket elefanten är.

Resultatet visar att vidare forskning är nödvändig för att hitta strategier som fungerar mer effektivt samt för att hitta sätt att undvika de negativa konsekvenser som strategierna idag har. Vidare arbete måste även till för att ge elefanter i både Afrika och Asien tillräckligt stora habitat som tillgodoser deras behov.

The categorization of the African elephant (Loxodonta) as endangered and the Asian elephant (Elephas maximus) as critically endangered calls out for important measurements in conservational work efforts. One of the largest threats towards the elephant species both in Africa and Asia is human-elephant conflict. This study aims to give a background to human-elephant conflict as well as to answer: 1.What strategies are used to reduce human-elephant conflict? 2.What impact do these strategies have on humans? 3.What impact does these strategies have on elephants? 4.How sustainable are these strategies? The study was performed as a literature review collecting information from previous research in the field. Human-elephant conflict arises from the fragmentation and loss of elephant habitat and primarily affect people in agriculture by crop-raiding and crop-trampling. People outside agriculture are also affected by these conflicts by elephants blocking roads, destroying structures and physical altercations which can lead to injury or death to both humans as well as elephants. Different strategies used to reduce human-elephant conflict includes fencing (i.e. thatched, barbed wire, electrical), beehive fencing, sound alarms, burning chili, chili spray, guarding and chasing elephants away with firecrackers, banging of pots, use of firearms and shouting. Governments may also cull or translocate problematic individuals and different compensation scheme programmes are also used to mitigate conflict. The result of this study showed that none of the strategies work to reduce human-elephant conflict 100% and they will all have some negative impact on both humans and elephants. Negative impacts consist of i.e. high costs, high labour requirements, risk of injury or death and induced stress that affect elephant behaviour. The study concludes that since the strategies are not efficient in reducing human-elephant conflict to a minimum and because of their negative impact on both humans and elephants they are not to be considered as sustainable. Further research needs to take place to ensure a reduction of human-elephant conflict by refining existing strategies, looking at other possible mitigation strategies and conservation work should be carried out in order to guarantee a suitable size of elephant habitat to sustain a viable population.