Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Våmmens pH hos mjölkkor varierar under dygnet och mikroberna i våmmen behöver ett pH mellan 6-6,5 för att fungera optimalt. Normalt hålls våm-pH stabilt genom att kon absorberar flyktiga fettsyror (VFA) till blodet och den viktigaste mekanismen är saliven vilket har en buffringsförmåga då den innehåller bikarbonat och vätefosfatjoner. Salivflödeshastigheten påverkas av tuggaktivitet och idissling. Partikellängd och andel grovfoder i förhållande till kraftfoder påverkar våmmiljön och våm-pH. Utfodringsstrategier och rutiner samt antal gånger en ko äter per dygn påverkar våm-pH. Vid en plötslig foderstatförändring eller ett ökat intag av icke strukturella kolhydrater eller sänkt konsumtion av fiber kan mjölkkon utveckla våmacidos. Våm-pH under 5,5 anses vara onormalt och kan indikera våmacidos/ subakut våmacidos. Genom att mäta pH i våmvätska kan det gå att få en indikation på våmacidos.

Syftet med den här masteruppsatsen var att undersöka normala variationer i våm-pH hos mjölkkor och försöket utfördes vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) forskningscentrum Lövsta i Uppsala. Det ingick två lakterande kor och två sinkor av rasen svensk röd och vit boskap med permanent våmfistel. Försöket var uppdelat i tre mätperioder, där en mätperiod varade i fyra dygn. Mätmetoderna som användes var: Lethbridge Research Center pH measurement system (LRCpH) som används i forskning och eCow FarmBolus (eBolus) som är en kommersiell produkt och kan användas på kor utan våmfistel. Metoderna användes för att kontinuerligt registrera pH i ventrala våmsäcken och efter två dygn flyttades eBolus till nätmagen för att registrera pH. Manuella provtagningar och mätningar av våm-pH utfördes också med regelbundna intervaller över dygnet.

Resultatet visade att de lakterande korna hade lägre våm-pH än sinkorna (p<0,0001). Nätmagens pH skiljde sig inte mellan de lakterande korna och sinkorna (p>0,05). Nätmagen hade ett högre pH än våmmen (p<0,0001). Det fanns ett starkt samband mellan teknikerna LRCpH och manuell provtagning (r = 0,71; p<0,0001), eBolus-våmmen och manuell provtagning (r=0,70; p<0,0001) samt LRCpH och eBolus-våmmen (r =0,66; p<0,0001). Tiden och antalgånger våm-pH var under 5,8 visade ingen signifikant skillnad mellan de lakterande korna och sinkorna (p>0,05). Våm-pH var inte konstant under dygnet och efter kraftfoder- och ensilageintag sjönk våm-pH.

Ruminal pH in dairy cows has a diurnal variation and the microbes in the rumen require pH 6-6,5 to function. Several mechanisms neutralize ruminal pH, absorption of volatile fatty acids (VFA) to the blood occurs in the rumen and the most important mechanism is the saliva that contains bicarbonate and hydrogen phosphate ions, which has a buffering ability. Saliva flow rate is dependent on chewing activity and rumination. Increased particle length and increased forage to concentrate ratio affects rumen environment and ruminal pH. Feeding strategies, feeding routines and how often the cow eats are factors that can influence rumen pH.

An abrupt change in feed intake, with an increased intake of non-structural carbohydrates and a decreased intake of effective fibre can lead to development of rumen acidosis in dairy cows. Ruminal pH below 5.5 is considered abnormal and can be ruminal acidosis or sub acute ruminal acidosis. To measure pH from rumen liquid may help in diagnosing ruminal acidosis.

The aim of this master thesis was to study the normal variation in ruminal pH in dairy cows and the experiment was conducted at the Swedish University of Agriculture Sciences (SLU) research center Lövsta in Uppsala. Two lactating dairy cows and two dry cows of the breed Swedish red with permanent rumen fistula were included in the study. During three measuring periods with a length of four days each, ruminal pH was continuously measured in the ventral ruminal sac with: Lethbridge Research Center pH measurement system (LRCpH) that is used in research and eCow FarmBolus (eBolus) that is a commercial product that can be used in cows without a rumen fistula. Reticulum pH was measured with eBolus and manual collection of rumen liquid for measuring of pH was also performed. The result showed that lactating cows had lower ruminal pH than the dry cows (p<0.0001). The pH in the reticulum did not differ between lactating cows and dry cows (p>0,05). The reticulum had a higher pH than in the rumen (p<0.0001). It was a strong relationship between measuring techniques LRCpH and manual sampling (r = 0.71; p<0.0001), eBolus-rumen and manual sampling (r=0.70; p<0.0001) and LRCpH and eBolus-rumen (r =0.66; p<0.0001). The duration of time and the frequency the ruminal pH was below 5.8 were no significant different between lactating cows and dry cows (p>0.05). The results confirmed other studies showing that ruminal pH is not constant during the day and after concentrate intake the ruminal pH decreased. Intake of roughage did also decrease ruminal pH.