Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lately, climate change communications have shifted focus from confirming the problem to promoting solutions, a move that involves more complex cognitive functions of motivation and social contexts. Increased media coverage of climate change solutions has not lead to an increase in climate engagement, implying that it’s not the volume but the design of climate change communication that matters most.

Using data from expert interviews with respondents who have experience of people’s opinions of climate change, different perspectives of climate change and engagement were collected. Based on social cognitive theory by Albert Bandura, these perspectives were analysed with regards to how they affect engagement.

Several key factors to the lack of engagement were found, such as a problem focus instead of solution focus and a lack of connection between individual action and large emissions. Common disengagement practices that aid in justifying personal lack of engagement were also identified. These results can be used in further communication to inform how messages can be constructed to create ideal conditions for climate change engagement in parts of the public.

Klimatkommunikation har på senaste tiden bytt fokus från att bekräfta problemets existens mot att uppmana till lösningar, ett budskap som ger upphov till mer komplexa kognitiva funktioner relaterade till motivation och sociala sammanhang. Ökad medierapportering om lösningar till klimatkrisen har inte lett till ett ökat klimatengagemang, vilket betyder att det inte är mängden utan typen av klimatkommunikation som är mest avgörande för engagemanget.

Med data från expertintervjuer med personer som har stor erfarenhet av individers åsikter i klimatfrågan kunde olika perspektiv om klimat och engagemang samlas in. Med hjälp av social cognitive theory av Albert Bandura analyserades dessa perspektiv relaterat till hur de påverkar engagemang.

Flera nyckelfaktorer till avsaknad av engagemang hittades, bland annat ett fokus på problemen i stället för lösningarna och en avsaknad av kopplingar mellan individuell handling och större utsläpp. Vanliga sätt att distansera sig för att kunna rättfärdiga en avsaknad av engagemang identifierades också. Dessa resultat kommer kunna användas i framtida kommunikation för att ta reda på mer om hur budskap kan konstrueras för att ideala förutsättningar för klimatengagemang kan skapas i delar av befolkningen.