Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The population of wild boar (Sus scrofa) is increasing dramatically in Sweden and all over Europe and cause an extensive amount of damage in agricultural landscapes. The economic losses for farmers due to damages are leading to intense conflicts between different stakeholders, particularly hunters and farmers. Several widely used management actions have the potential to limit wild boar damages. The aim of the study is to evaluate and test the effect of three different mitigation actions to limit the level of wild boar damages on three agricultural crops (wheat Triticum aestivum, mowing (grass and herb species) and other cereal (triticale Triticale rimpaui and barley Hordeum vulgare)). All fields were censused for damages at four different occasions from May to August 2018 using line transects. The study areas (Björkvik, Boo Egendom, Bornsjön and Ökna-Nynäs) are located in the southeast part of southern Sweden. Preventive actions included electric fencing, disturbance activities and divisionary feeding. Landowners and wildlife managers at the estates documented their disturbance activities and information about feeding. Fences were constructed by employed staff and volunteers within the research group, in the middle of July and removed 2 - 4 weeks later depending on the time of harvest. There was no significant effect of electric fencing to reduce damage in this study. However, the sample size was small, and the summer of 2018 was exceptionally dry and warm, thus, the results may somewhat be due to a failed experimental setting. Disturbance activities, distance to feeding stations and the density of these had a significant impact on the level of crop damage, even if the differences are relatively small. In conclusion, the prevention actions should be used in a combination of actions instead of separately to guarantee an efficient result.

Vildsvinspopulationen i Sverige och övriga Europa ökar dramatiskt och orsakar omfattande skador i jordbrukslandskapet. De ekonomiska förlusterna till följd av skadorna leder till intensiva konflikter mellan olika intressegrupper, framför allt jägare och lantbrukare. Det finns många skyddsåtgärder som kan användas för att potentiellt minska mängden skador gjorda av vildsvin. Syftet med denna studie är att utvärdera effekten av tre olika skyddsåtgärder som används för att reducera skador på jordbruksgrödor. Studieområdena (Björkvik, Boo Egendom, Bornsjön och Ökna-Nynäs) ligger i sydöstra Sverige och fälten inventerades fyra gånger vardera, under Maj-Augusti. Endast fält sådda med vete, korn, rågvete och vall inventerades med linjetransekter. Störningsaktiviteter och information om utfodring samlades in från markägare och viltförvaltare på egendomarna. Stängslet sattes upp av anställda och volontärer inom vildsvinsprojektet på Grimsö i mitten av juli och plockades ner 2 – 4 veckor senare beroende på tiden för skörd på de olika egendomarna. Jag fann ingen statistiskt säkerställd effekt av stängsling på skadenivå, detta kan dels beror på en liten provstorlek och dels på mänskliga misstag och naturliga omständigheter (extremt varm och torr sommar). Överlag hade störning, avstånd till foderplatser och densiteten av dessa en signifikant effekt på skadenivån, även om skillnaderna var relativt små. Som slutsats anser jag att skyddsåtgärderna bör användas i kombination istället för som separata åtgärder för att garantera ett så effektivt resultat som möjligt.