Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Med klimatförändringar och växande befolkning kan det bli brist på odlingsbar mark i framtiden. I urbana områden ställs jordbruksmarkens bevarande ofta mot konkurrerande intressen och eftersom exploaterad mark i princip inte kan återtas för livsmedelsproduktion, är hushållning med jordbruksmark en angelägen fråga. I Sverige ansvarar kommunerna för den fysiska planeringen och principer om jordbruksmarken bestäms i översiktsplanerna. Stockholms län tillhör Sveriges mest befolkningstäta region men här finns bara tre procent av landets åkermark. Den mest produktiva åkermarken ligger i eller i nära anslutning till tätorter och när behovet av bostäder och utbyggd infrastruktur växer riskerar ytterligare mark att hårdgöras. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre stockholmskommuner (Ekerö, Vallentuna och Norrtälje) förhåller sig till jordbruksmark i sin översiktsplanering. För att förstå samhällsplanerares och politikers komplexa roller och hur olika perspektiv kan påverka markanvändning, användes en kvalitativ metod och ett teoretiskt ramverk inspirerat av begreppen tidsgeografi respektive plan-/miljöperspektiv. Granskning av kommunernas översiktsplaner och intervjuer med en lantbrukare samt med planerare och politiker i vardera kommun, visar att det finns en förståelse för jordbruksmarkens värden. Samtidigt är trycket på exploaterbar mark högt och hänsyn måste tas till en mängd markanvändningsintressen. Detta i kombination med att kommunerna ges stor frihet att själva besluta om markanvändningen, innebär att jordbruksmark i strategiska lägen exploateras. Översiktsplanerna och intervjuerna visar på att plan- och miljöperspektiven kan vara svåra att förena samt att mer kortsiktiga intressen ibland prioriteras framför framtida behov av livsmedelsförsörjning. Hushållning av svensk jordbruksmark förutsätter fortsatt arbete med att uppmärksamma jordbruksmarkens värden och exploateringens konsekvenser.

With climate changes and a growing population, arable land is expected to be a scarce resource in the future. In urban areas, maintaining agricultural land faces competition with other interests. Since land that has been exploited for urban purposes cannot easily be converted back to food production, the question of preserving agricultural land for the future is important. In Sweden, the municipalities are responsible for physical planning and principles for agricultural land are determined in the comprehensive plan. Stockholm County is Sweden's most populous region, but has only three percent of the country's arable land. The most productive farmland lies in or close to urban areas and with an increasing need for housing and expanded infrastructure, the risk of soil sealing emerges. The purpose of this study is to investigate how three municipalities in Stockholm County (Ekerö, Vallentuna and Norrtälje) consider agricultural land in the comprehensive planning. To understand the complex roles of municipal planners and politicians, and how different perspectives can influence land use, a qualitative method and a theoretical framework inspired by the concepts of Time Geography and Planning/Environmental Perspective were used. The review of the municipalities' comprehensive plans and interviews with a farmer, as well as planners and politicians in each municipality, show that there is an understanding of the values of agricultural land. At the same time, pressure on exploitable land is high and consideration must be given to numerous land use interests. Combined with the fact that municipalities are given a great deal of freedom by the government to decide on land use, agricultural land is being exploited in strategic locations. The comprehensive plans and the interviews suggest that the planning and environmental perspectives can be hard to unite and that more shortterm interests at times are given priority over future food production. Management of Swedish agricultural land requires continued work to highlight values of agricultural land and the consequences of the exploitation.