Home About Browse Search
Svenska


Norén, Linda, 2019. "Det var ett äventyr" - en studie om livet som flottare efter Piteälven. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
3MB

Abstract

Flottning av virke i större skala inleddes i samband industrialiseringen i början av 1800-talet och ändå fram till slutet av 1960-talet var flottningen det dominerande och mest ekonomiska transportmedlet för virke. Succesivt tog lastbilarna över och flottningen avvecklades. Flottningen har haft en stor betydelse för de personer som har bott vid vattendragen i Norrlands inland. För många personer var flottningen inte bara ett yrke utan även en livsstil.

Det övergripande syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur livet var som flottare efter Piteälven i Norrbottens län mellan åren 1942 – 1982. I studien ville jag även lyfta fram kvinnans insats och betydelse för flottningsverksamheten. Källmaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer av före detta flottare och kockor, genom studier av historiskt källmaterial samt genom en litteraturstudie.

Flottningen var ett tungt arbete med många riskmoment och bristfällig säkerhet. Från 1940-talet arbetade informanterna alla dagar i veckan, minst 10 timmars arbetspass till en undermålig lön. De övernattade i tält och möjligheterna att åka hem under flottningssäsongerna var begränsade. Mathållningen sköttes av en manlig kock som kallades ”gnistrare”, men på 1950-talet övertog kocklagen och kockorna det ansvaret. Under 1960-talet arbetade de flesta informanterna fem dagar i veckan, 8 timmar per dag. Under samma tidsperiod ökade möjligheten att sova i kojor och flytvästen introducerades. På 1970-talet började informanterna dagspendla och kocklagen avvecklades. Denna förändringsprocess av flottarnas arbets- och levnadsförhållanden innebar en förbättrad arbetsmiljö för flottarna.

Stämningen och sammanhållningen inom flottarlagen karakteriserades av laganda, tillit, respekt och roliga påhitt. Efter att flottningen lades ner behöll ett fåtal informanter regelbunden kontakt med några flottarkamrater. Flottningen har påverkat de flesta av informanternas liv på något sätt och alla informanter erhöll erfarenheter och lärdomar från flottningen som de har haft nytta av senare i livet. Mitt intryck var att kamratskapet inom flottarlagen hade lämnat det starkaste avtrycket hos mina informanter.

Det var inte vanligt att kvinnor flottade virke i Piteälven men däremot hade de en viktig roll i flottningen som kokerskor, både i hemmet och i flottningens kocklag. Kockan bemöttes med vänlighet och respekt och min uppfattning var att kockans arbetsinsats var mycket viktig. En sådan uppfattning fanns också om kockan i skogsbruket, som även hade liknande arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som kockan i flottningen.

Flottningen i Piteälven har inte enbart varit en viktig inkomstkälla för flottarna utan något mycket mer än så. Generellt var flottningen ett riskfyllt och krävande yrke men det var också ett arbete som skapade starka sociala band mellan flottarna. Det var inte enbart männen som bidrog till flottningsverksamheten, kvinnan var också betydelsefull. Flottningsepoken i Piteälven är över men flottarnas avtryck från den tiden finns kvar och förhoppningsvis kan denna studie bidra till att dessa avtryck och denna historiska verksamhet inte glöms bort.

,

Large scale logging and timber floating started as a consequence of the industrialization in the early 1800s and until the end of the 1960s, floating was the most dominant and economical means of transport for timber. Gradually the trucks took over and the timber floating was phased out. The timber floating has been of great importance to the people who have lived by the waters in the interior of northern Sweden. For many people, floating wasn´t just a profession, but also a lifestyle.

The overall purpose of this thesis was to investigate how life was as a log driver after the river Piteälven in the county of Norrbotten, between 1942 – 1982. In the study, I also wanted to highlight women’s contribution and importance to the timber floating activity. The records was collected through qualitative interviews of former log drivers and female timber floating cooks, through historical record studies and through a literature study.

Timber floating was heavy work with risky moments and inadequate security. In the 1940s, the informants worked seven days a week, at least 10 hour days with a poor salary. They slept in tents and the possibilities to go home during the floating seasons were limited. The cooking was handled by a male cook called “gnistrare”, but in the 1950s cooking teams and female cooks took over this responsibility. During the 1960s, most informants worked five days a week, 8 hours a day. During the same period, the opportunity to sleep in cabins increased and life jackets was introduced. In the 1970s, the informants began to commute and the cooking teams was phased out. This process of change for log drivers working- and living conditions improved the work environment for log drivers.

The social atmosphere and cohesion within the log driver teams was characterized by team spirit, trust, respect and practical jokes. After the timber floating was decommissioned, a few informants kept regular contact with some log driver comrades. The timber floating has affected most of the informant’s lives in some way and all informants received experiences and lessons from the timber floating, that they have benefited from later in life. My impression was that the friendship within the log driver teams had left the strongest impression on my informants.
It wasn’t common for women to float timber in Piteälven, but they had an important role in timber floating as cooks, both in the home and in the cooking teams. The female cook was treated with kindness and respect and in my opinion, the work of the female cook was very important. Such opinion was also found about the female forestry cook, who also had similar duties and working conditions as the female timber floating cook.

Timber floating in Piteälven hasn´t only been an important source of revenue for the log drivers, but something much more. Generally, floating was a risky and demanding profession, but also a job that created strong social bands between the log drivers. It wasn´t only men who contributed to the floating activity, women also had an important role. The floating era in Piteälven is over, but the log drivers imprints from that time remains and hopefully this study can contribute to the fact that these imprints and this historical activity aren´t forgotten.

Main title:"Det var ett äventyr" - en studie om livet som flottare efter Piteälven
Authors:Norén, Linda
Supervisor:Östlund, Lars
Examiner:Dolling, Ann
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2019:2
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:flottning, kvinnor i flottningen, skogsarbetare, intervjuer, skogshistoria, floating of timber, women in timber floating, loggers, interviews, forest history
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10517
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10517
Subjects:History
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:17 Jun 2019 11:12
Metadata Last Modified:18 Jun 2019 01:10

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits