Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Visent eller den europeiska bison är en art som efter första världskriget hade dött ut i det vilda på grund av jakt. Endast 54 djur från arten återstod i fångenskap och det är från dessa anfäder som dagens bestånd av både vilda och visenter i fångenskap härstammar. Genuppsättningarna hos dessa 54 ursprungliga individer utgjordes dock endast av 12 diploida genuppsättningar och arten har därmed gått igenom en drastisk flaskhals. Dagens bestånd har också en överrepresentation av gener från vissa av de ursprungliga individerna och en hög inavelsgrad. På grund av visentens levnadssätt är den effektiva populationsstorleken mindre än den verkliga och gener kan gå förlorade då exempelvis inte alla tjurar får möjlighet att föröka sig.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur visenter påverkats av den genetiska flaskhals de genomgått och hur framtiden ser ut för arten.

Det finns idag två genetiska linjer, en av underarten Bison bonasus bonasus och en hybridlinje mellan underarterna Bison bonasus bonasus och Bison bonasus caucasicus där den hybridiserade linjen har lägre inavelsgrad men verkar ha fler problem på grund av sin genetik och förökar sig i långsammare takt och just nu minskar i antal. Den hybridiserade linjen räknas idag som starkt hotad jämfört med den rena linjen som räknas som sårbar och därmed löper mindre risk för att dö ut. Den genetiska statusen hos arten räknas idag som det största hotet mot den.

För att bevara arten krävs ännu mycket arbete, även om de idag uppnått ett relativt stort antal. Bland annat behöver man se till att mer ovanliga och därmed för arten viktiga genotyper inte försvinner. I och med att arten uppvisar känslighet mot vissa sjukdomar, bland dem exempelvis mul- och klövsjuka skulle ett sjukdomsutbrott kunna slå ut delar av populationen och orsaka förluster av gener.

Slutsatser som dragits är att även om arbetet fortgår kanske mer egentligen skulle behöva göras. Det finns en handlingsplan för bevarandearbetet med rekommenderade åtgärder men alla genomförs ännu inte i praktiken då det blir en fråga om ekonomi och resurser.

Sammanfattningsvis kan man säga att den flaskhals som åsamkats arten nog aldrig kan återställas, om detta inte sker exempelvis via genteknik långt in i framtiden eller liknande. Arbetet för att bevara visenten kommer därför behöva fortgå en mycket lång tid framöver, inte bara för deras fortsatta existens men också för att få en art som kan överleva på egenhand och må bra.

The European bison is a species that had died out in the wild after the First World War because of hunting. Only 54 animals of the species remained in captivity and it is from these ancestors that the present-day populations of both wild and captive bison originate. However, the gene sets of these 54 original individuals were comprised of only 12 diploid gene sets and thus, the species has undergone a drastic bottleneck. The current population also has an over-representation of genes from certain founding animals out of the 54 and are highly inbred. Due to the way of life of the European bison, the effective population size is smaller than the overall population size and therefore genes could be lost. For example, not all bulls get the opportunity to mate.

This literature study aims to investigate how the bison are affected by the genetic bottleneck they have undergone and what the future looks like for the species.

There are currently two genetic lines, one of the subspecies Bison bonasus bonasus and a hybrid line between the subspecies Bison bonasus bonasus and Bison bonasus caucasicus where the hybridized line has a lower inbreeding rate but appears to have more problems due to its genetics. The hybrid line multiplies at a slower rate and now decreases in number. The hybridized line is today considered to be endangered compared to the pure line that is considered vulnerable by the IUCN and thus at less risk of dying out. The genetic status of the species is today considered the greatest threat to its existence.

In order to preserve the species, much work is still required even though the species have reached much higher numbers in recent years. Among other things genotypes that are more rare and thus important for the species must be ensured that they do not disappear. Because the species exhibits sensitivity to certain diseases including, for example, foot and mouth disease, a disease outbreak could kill parts of the population and cause loss of genes.

The conclusions drawn from the information gathered for this review are that even if the work continues, more may need to be done. There is an action plan for the conservation that includes recommended measures but not all are currently implemented. It becomes a matter of finances and resources.

In summary, the bottleneck that has been incurred on the species can never be restored, except perhaps possibly via genetic engineering far into the future. The work to preserve the European bison will therefore have to continue for a very long time to come. Not only for their continued existence but also for ensuring a species that can survive on its own and thrive.