Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

36% av Malmös medborgare har i en undersökning uppgett att de känner sig otrygga när de går ensamma utomhus när det är mörkt. Ungefär hälften av dessa har även avstått från olika aktiviteter på grund av sin upplevda otrygghet. Trots att artificiell ljussättning ska göra det möjligt att leva sitt liv under dygnets alla timmar är det många människor, framförallt kvinnor, som känner sig otrygga när det blivit mörkt. Hur kommer det sig? Är inte ljussättningen av platserna tillfredställande nog? Denna studie undersöker sambandet mellan medveten ljusdesign och upplevd trygghet och vilken potential ljusdesign har för att skapa trygghet i staden efter mörkrets inbrott. Studien belyser även sambandet mellan trygghet och fysisk gestaltning samt undersöker trygghetsfrågan ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att bidra med kunskap om på vilket sätt ljusdesign, väl integrerad med den övriga gestaltningen, har betydelse för upplevelsen av våra urbana rum och den upplevda känslan av trygghet i staden.
Ljus syns inte men är en förutsättning för vårt seende och vår uppfattningsförmåga. Våra upplevelser beror därmed på hur ljussättningen verkar i den fysiska miljön och hur den representeras för oss. Hur vi sedan uppfattar vår miljö beror på våra sinnen som skapar vår uppfattning, vilket i princip innebär att vi själva skapar vår miljö. Hur en skapar miljön beror på personliga erfarenheter hos betraktaren och därför är det svårt att enbart med hjälp av ljus skapa trygghet. Trygghet är en subjektiv företeelse som beskriver en tillfällig upplevelse och är ofta kopplad till särskilda platser eller sociala sammanhang, som i sin tur påverkar föreställningar om platsen. Johan Moritz, ansvarig för Malmö Stads ljussättning, menar att trygghetsupplevelser i sig inte beror på huruvida god ljussättningen är på en viss plats utan han ifrågasätter istället hur den byggda miljön är utformad. Den fysiska miljöns utformning menar han är den primära orsaken till att en människa känner sig otrygg snarare än ljuset i sig, då ljuset bara är en sekundär faktor vars uppgift är att få den fysiska miljön att synas på olika sätt. Trots att trygghet är individuellt finns ändå forskning som tagit fram en rad generella teorier som konkret går att applicera både i gestaltnings- och ljussättningprojekt. Överblickbarhet, goda siktlinjer, orienteringsmöjlighet och tillgänglighet är exempel på trygghetsskapande aspekter att ha i åtanke vid gestaltning. Social kontroll, folkmängd och skötsel är skiftande faktorer som också anses vara viktiga aspekter för att skapa trygga miljöer. Trygghet är alltså starkt kopplat till den visuella tillgängligheten.
En rad slutsatser från en teoretisk bakgrundsstudie har tillämpats i framtagandet av ett ljussättningsförslag för en kommande stadsdelspark i Stångby, norr om Lund. Ljussättningsförslaget i denna studie har utgått ifrån ett befintligt gestaltningsförslag av platsen som syftar till att vara en attraktiv, upplevelserik och estetiskt tilltalande park i den växande stadsdelen. God ljussättning är en viktig del i gestaltningen för att både skapa upplevelsevärden och trygghet även under dygnets mörka timmar. Ljussättningsförslaget grundar sig i ett samspel mellan ljussättning och övrig gestaltning och med ambitionen att skapa trygghet. Min intention med förslaget har varit att beskriva behoven hos olika delområdena i parken och på vilket sätt ljussättningen kan uppnå dessa samtidigt som de trygghetsskapande ljussättningsprinciperna finns i åtanke.

In a survey, 36% of Malmö’s citizens have stated that they do not feel safe when walking alone in public spaces when night falls. About half of these have also refrained from various activities because of the perceived insecurity. Despite the fact that artificial lighting would make it possible to live our lives during all hours of the day, many people, especially women, feel insecure when it´s dark. Why is that? Is not the public lighting satisfactory enough? This study examines the relationship between conscious lighting design and perceived safety and discusses how lighting design can contribute to spaces that are perceived as safe after dark. The study also highlights the connection between safety and physical design and examines the issue of perceived safety from a gender perspective. The purpose of this study is to contribute with knowledge of how light design, that is well integrated with the built environment, has significance for the experience of urban spaces and the perceived feeling of safety.
Light is a prerequisition for our vision and our perception. Our experiences therefore depend on how the lighting works in the physical environment and how it is represented to us. How we in turn perceive our environment depends on our minds and senses that create our perception, which basically means that we create the environment ourselves. How we create the environment depends on personal experiences and it is therefore difficult to create safe places with only lighting. Perceived safety is a subjective term that describes a temporary experience and is often linked to specific places or social contexts, which in turn are influenced by notions of the place. Johan Moritz, responsible for the city lighting in Malmö, believes that perceived safety does not depend on whether a certain place is well lit, but instead he questions how the built environment is designed. He claims that the design of the physical environment is the primary reason to why a person does not feel safe, since light only is a secondary factor whose task is to make the physical environment visible. Despite the fact that perceived safety varies from individual to individual, research has produced a number of general theories that can be applied in design and lighting projects. Transparency, good line of sight, orientation opportunities and accessibility are examples of safetycreating principles to keep in mind when designing. Social control, population and management are changing factors that are also considered important aspects when creating safe environments. Perceived safety is thus strongly linked to the visual field of view.
A number of conclusions from a theoretical study have been applied in the preparation of a lighting proposal for a future park in Stångby, north of the city of Lund. The lighting proposal in this study is based on an existing design proposal of the site, which aims to be an attractive, experiential and aesthetically pleasing park in the growing district. Good lighting is an important part of the design in order to create valuable and safe spaces even during the dark hours of the day. The lighting proposal is based on an interaction between lighting and the existing design and with the ambition to create safety. The intention with my proposal is to describe the needs of each area and in what way the lighting can achieve these, while keeping the principles of strategic lighting design in mind.