Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Manganese (Mn) is a micronutrient where a great range and low concentrations have been recorded in winter wheat seeds in a Swedish survey called the Swedish environmental monitoring program on arable soils. A deficiency of Mn is common in cereals and may occur early in the season if the plant availability of Mn is low in the soil. Deficiency of Mn can lead to a reduced growth and several studies have shown that a low content of Mn in the seed can lead to early deficiency of the growing seedling. Seed coating products with Mn is marketed in Sweden and is recommended to use if cereals are sown on soils low in available Mn.

The aim of this thesis was to examine if Mn seed coating has an effect on germi-nation and seedling establishment in Swedish winter wheat and if the effect is influenced by the seed Mn content. Winter wheat seeds of the cultivar Julius were selected depending on the content of Mn in the seed and were divided into three levels, representing low (0.42-0.70 μg Mn/seed), medium (1.04-1.08 μg Mn/seed) and high (1.22-1.83 μg Mn/seed) content of Mn. The seeds were coated with the product Norotec Mn (MnSO4) or with deionised water as control and were used in two experiments. The seeds were sown on wet filter paper and in a soil where all essential mineral nutrients except for Mn had been applied. The experiments lasted for 10 days and four weeks respectively. The development of the seedlings was determined each day and at the end of the experiments, the seedlings were dried and weighed.

The results showed no differences in plant development or seedling dry weight between coated and uncoated. Nor could any difference be detected in development or seedling dry weight depending on the level of seed Mn content. Because of a lack of positive effect on seedling growth by Mn seed coating in the experiments using this method, to supply Mn, is not an obvious choice to avoid deficiency and a reduced growth. The low level of seed Mn content used in the experiments were not low enough to limit early seedling growth.

Mangan (Mn) är ett mikronäringsämne där en stor variation samt låga koncentrationer har uppmätts i höstvetekärnor i det svenska miljöövervakningsprogrammet mark- och grödoinventeringen. Manganbrist uppkommer lätt i spannmål och kan förekomma tidigt på växtsäsongen om det finns en låg växttillgänglighet av Mn i marken. Brist på Mn kan leda till en sämre tillväxt och flera studier visar på att en låg halt av Mn i kärnan kan leda till tidig brist i den växande plantan. Betningsprodukter som innehåller Mn marknadsförs i Sverige och rekommenderas att användas när spannmål odlas på jordar med låg tillgänglighet av Mn.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken effekt manganbetning har på groning och tidig tillväxt i svenskt höstvete samt hur manganhalten i kärnan inverkar. Höstvetekärnor av sorten Julius valdes ut beroende på kärnornas halt av Mn och de-lades upp tre nivåer, motsvarande lågt (0.42-0.70 μg Mn/kärna), mellan (1.04-1.08 μg Mn/kärna) och hög (1.22-1.83 μg Mn/kärna) halt av Mn. Kärnorna behandlades med betningsmedlet Norotec Mn (MnSO4) eller med avjonat vatten som kontroll och användes till två experiment. Kärnorna såddes på blött filterpapper samt i sand där alla näringsämnen utom Mn tillförts och experimenten höll på i 10 dagar respektive fyra veckor. Utvecklingen på de groende plantorna noterades varje dag och vid slutet av experimenten torkades och vägdes plantorna.

Resultatet visade att ingen skillnad i utveckling eller plantvikt kunde ses mellan de obetade och betade kärnorna. Inte heller kunde någon skillnad ses i utveckling eller plantvikt beroende på kärnans manganhalt. På grund av en utebliven positiv effekt av manganbetning i experimenten är denna metod, för att tillföra Mn, inte ett självklart val för att undvika brist och en minskad tillväxt. Den låga halten av Mn i kärnan som använts i experimenten var inte tillräckligt låga för att begränsa plantornas tidiga tillväxt.