Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svensk mjölkproduktion har under de senaste 30 åren genomgått stora strukturförändringar. Allt fler gårdar väljer att ställa om från uppbundna system till lösdrifter med ökad mekanisering och automatisering. 40% av svenska mjölkkor kopplade till Växa Sveriges program kokontrollen mjölkas numera i automatiska mjölkningssystem (AMS). Detta är en omställning som ställer nya krav på mjölkföretagares arbetsmetodik och åtgärdsplanering för att bibehålla samma nivå av såväl produktion som djur- och juverhälsa.

En del studier visar att en omställning till AMS medför negativ inverkan på juverhälsan. Andra studier pekar istället på förbättrad spen- och juverhälsa i samband med installation av AMS. De ibland motsägelsefulla resultaten från olika studier av samma aspekter, antyder att skillnaderna i arbetsrutiner och beslutsfattning kan vara viktigare för juverhälsan än egenskaper hos systemet i sig själv. Det är av betydelse för mjölkbranschen att identifiera möjliga åtgärder för att förbättra juverhälsan på gårdar med automatiska mjölkningssystem. Syftet med denna uppsats är att ge en översiktlig bild av faktorer som påverkar juverhälsan vid installation av mjölkrobot och om det finns möjlighet att undvika problem med juverhälsa på gårdar med AMS genom att förändra principer för systeminställningar och beslut för skötselåtgärder.

Det finns en lång rad aspekter som skiljer sig åt vid jämförelse mellan AMS och konventionella system utan robotmjölkning. Själva mjölkningsprocessen är det känsligaste arbetsmomentet ur juverhälsosynpunkt och bör optimeras för att förbättra rengöring i samband med förberedelser samt minska risken för övermjölkning. För att förbättra de givna omständigheterna för maskinell rengöring av spenar och juver är det viktigt att ko- och stallhygien håller hög standard. God stallhygien är en av grundförutsättningarna för en sundare juverhälsa. Vidare sker mastitdetektion i ett AM-system via automatiserad sensormetodik. Tekniken lever dock inte upp till gällande ISO-standarder avseende testets sensitivitet respektive specificitet. För att tidigare och mer effektivt upptäcka mastiter och enskilda kor med förhöjt celltal bör man därför komplettera med manuell provtagning.

Slutligen presenteras två olika system för beslutsfattning inom juverhälsoarbetet på gårdar med AMS. Robotpyramiden är ett åtgärdssystem med konkreta förslag på insatser för att förbättra juverhälsan på gårdar med AMS. Evolotinary operation (EVOP) utgör snarare ett verktyg för att förbättra och strukturera beslutsfattning inom juverhälsoarbetet, men verkar vara en lovande metod för att systematiskt förbättra juverhälsan på gårdsnivå.

Over the past 30 years Swedish dairy production has undergone major structural changes. More and more farms switch from tie-stall to loose housing with increased mechanisation and automatisation, which has led to an increase in the proportion of caows that are milked in automatic milking systems (AMS). This switch brings new demands on the management of dairy farms. To maintain the same level of milk production and udder health, farmers need innovative tools that enables them to retrain and to take advantage of opportunities of AMS.

Some studies show that a transition to AMS has an adverse impact on udder health. Other studies indicate teat and udder health being improved when farms switch to AMS. These contradictory results suggest that the differences in management on farm level may be more important for udder health than the automatic system itself. It is essential to identify new measures to improve udder health on farms with automatic milking systems. The purpose of this essay was to provide a general overview of key elements influencing udder health in AMS. Furthermore, the purpose was to find out whether it is possible to avoid negativ impact on udder health when switching to AMS by changing strategic concept for management measures.

In comparison between AMS and conventional systems without robotic milking, many aspects differ. From an udder health point of view, the milking process itself seems to be the most sensitive feature. The milking process should be optimized to improve cleaning during pre-milking preparations and also to reduce the risk of over-milking at the end of the milking. In order to improve the effective use of automated cleaning of teats and udder, it is essential to maintain high standards in cow and stall hygiene. Furthermore, also the detection of mastitis is automated in an AMS. An advanced sensor system is being used. However, the technology does not meet the ISO standards concerning sensitivity and specificity. Therefore, to be able to more effectively detect individual cows with subclinical mastitis in an early state, manual sampling are required.

To improve udder health on farms with AMS, two different strategies for decision-making are being presented. The pyramid scheme for robotic milking is a strategic concept with concrete actions to improve udder health on farms with AMS. Evolutionary operation (EVOP) is more of a process-optimizing technique for structuring decision-making within management. Both of them seems to be promising working methods to systematically improve udder health in AMS at farm level.