Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The urban population is rapidly expanding and Africa has the fastest growing population in the world. Zanzibar Town is the urban, densely populated area in Zanzibar, a semi-autonomous island state in Tanzania. During the last fifty years, the population has increased by 630% in the city. Due to a combination of lack of planning and adequate infrastructure, extensive areas with informal settlements have developed. This has led to the development of ZanPlan, a comprehensive planning guide for Zanzibar Town. Kihinani is one area pointed out in ZanPlan for further development, due to informal settlements.

In informal areas, it is important to provide public space, it creates a sense of community and improves the life quality for the people. In the Zanzibari culture, social life takes place on the streets, but there is a notable difference in how women and men use public space. It is a behaviour firmly rooted in cultural norms, resulting in women spending most of their time at home. The fifth Sustainable Development Goal from the United Nations states that women should have equal participation and involvement in politics, economy and public life. Successful urban planning needs involvement by the local people and women is one group in society which is often ignored in the planning process.

The thesis aims to propose a structure plan, with housing, public space and service, for Kihinani and to include women in our planning process. For this, we used the following methods; analysis of ZanPlan, analysis of the site and several different types of interviews with local authorities and women. The information from these methods was analysed and summarised to five strategies, and in conjunction with sketching and discussions, the strategies were used to propose the structure plan for Kihinani.

By including women in the planning process, we do not necessarily change the physical outcome of the structure plan. However, the inclusion might make women acknowledging that they can influence planning and this could create a social process where people get more engaged in planning and feel more responsible for their community and neighbourhood.

The limited time spent in Zanzibar and our lack of cultural background could have caused gaps in the study. Nevertheless, there are advantages with new viewpoints and this project can work as an inspiration for further planning of Kihinani in the future.

Den urbana befolkningen expanderar och Afrika har den snabbast växande befolkningen i världen. Zanzibar Stad är den urbana regionen i Zanzibar, en semi-autonom region i Tanzania. Under de senaste femtio åren har befolkning i Zanzibar Stad ökat med 630 % och i kombination med bristande planering och adekvat infrastruktur har omfattande områden med informella bosättningar utvecklats. Detta har lett till utvecklingen av ZanPlan, ett översiktligt planeringsdokument för Zanzibar stad. Kihinani är ett av de områden som pekas ut i ZanPlan för utveckling som följd av informell bosättning.

I informella områden är det viktigt med offentliga rum, de kan skapa samhörighet och förbättra livskvaliteten för invånarna. På Zanzibar sker det sociala livet på gatorna, men det finns en anmärkningsvärd skillnad i hur kvinnor och män använder det offentliga rummet. Det är ett beteende som är grundat i kulturella och strukturella normer, vilket leder till att kvinnor spenderar större delen av sin tid hemma. Det femte globala hållbarhetsmålet från FN fastslår att kvinnor ska ha samma möjligheter till deltagande i politik, ekonomi och offentligt liv. Kvinnor är en grupp i samhället som ofta ignoreras i planeringsprocessen men för en framgångsrik stadsplanering behövs engagemang av lokalbefolkningen, däribland även kvinnor.

Denna uppsats syftar till att föreslå en strukturplan innehållande boende, offentliga rum och service för Kihinani, där vi inkluderar kvinnor i vår planeringsprocess. För detta använde vi följande metoder; analys av ZanPlan, analys av området och flera olika typer av intervjuer med lokala myndigheter och kvinnor. Informationen från dessa metoder, tillsammans med resultat från skissarbete och diskussioner, analyserades och sammanfattades i fem strategier som använts för att föreslå gestaltning av en strukturplan för Kihinani.

Att inkludera kvinnor i planeringsprocessen förändrade inte nödvändigtvis det fysiska resultatet av strukturplanen. Integreringen kan dock möjliggöra för kvinnor att känna att de kan påverka planeringen och det kan skapa en social process där människor blir mer engagerade i planering och känner sig mer delaktiga i sitt samhälle och grannskap.

Med den begränsade tid som spenderades på Zanzibar i kombination med bristen på kulturell förankring kan ha orsakat luckor i studien och det finns risk att vi har bristande förståelse för kulturen, normer och platsen. Det finns dock fördelar med nya infallsvinklar och detta projekt kan fungera som inspiration för framtida planering av Kihinani.