Gullberg, Vendela, 2019. Feminiseringen av veterinäryrket ur ett internationellt perspektiv : processer och olika förklaringsmodeller. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
|
PDF
586kB |
Abstract
Under de senaste decennierna har veterinäryrket på många platser genomgått en stor förändring i könsfördelning. Från att ha varit ett tydligt mansdominerat område har det skett en helomvändning, till dagens läge där ett stort antal länder rapporterar om kvinnor i majoritet på både veterinärutbildningar och i arbetsmarknaden. Liknande processer har även observerats i andra yrken, och kallas då ”feminisering”. Feminiseringen av veterinäryrket är dock unik i både sin omfattning och hastighet. Ett gott exempel på detta är Sverige, där kvinnor endast utgjorde några få procent i utbildningen 1955 och redan 1973 var en större andel än männen. 2018 bestod de antagna till utbildningen av 89 procent kvinnor och Sveriges Veterinärförbund rapporterade om 80,6 procent kvinnor bland sina medlemmar vid slutet av året. Liknande mönster kan även ses internationellt, till exempel i USA, Kanada och Storbritannien.
Denna litteraturstudie undersöker hur feminiseringen av veterinäryrket förklarats i ett antal studier samt beskriver feminiseringsprocesserna i Sverige, USA, Kanada, Storbritannien och Irak. Resultaten visar ett stort antal tänkbara orsaker till feminiseringen – allt från könsbunden socialisering och minskning av antal män i yrket till expansion av veterinäryrket som helhet. Det är i nuläget omöjligt att rangordna dessa från mest till minst betydande, men denna studie föreslår nationella skillnader i vilka förklaringsmodeller som diskuteras.
Angående feminiseringens förlopp finns det många likheter mellan processerna i Sverige, Kanada, USA och Storbritannien. Andelen kvinnor översteg här andelen män i utbildningarna vid ungefär samma tidpunkt, och den kraftigaste ökningen av antalet kvinnor skedde i alla fyra länderna omkring 1970-talet. Irak visar å andra sidan en annan process, med senare inträde av kvinnor på veterinärutbildningarna och männen fortfarande i majoritet.
Givet de dramatiska förändringar som har skett finns det anmärkningsvärt få studier om feminiseringen av veterinäryrket. Fortsatt forskning krävs därmed för att kunna få en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och tänkbara konsekvenser.
During the last few decades, the veterinary profession has experienced a major gender shift in many locations. From its predominantly male origins there has been a complete turnaround to the current state: where numerous countries report a female majority in both education and job market. Termed “feminisation” in sociology, this process has been seen in multiple other professions and is therefore not unique. The feminisation process in veterinary medicine has, however, often been exceptionally fast and extensive. A good example of this is Sweden, where only a few percent of the veterinary students were women in 1955 but formed the majority already in 1973. As of 2018, women constituted 89 percent of students accepted to the veterinary program and 80,6 percent of the members of the Swedish Veterinary Association. Similar patterns can also be seen internationally, e.g. in the U.S., Canada and Great Britain.
This literature study examines the explanations of feminisation of the veterinary profession put forward by several scientists, and key points of the processes seen in Sweden, the U.S., Great Britain, Canada and Iraq. The results show a great number of possible explanations, ranging from socialisation theory and male flight to an expansion of the profession as a whole. Although these theories cannot be ranked according to their relevance, this study suggests a difference in the explanations put forward depending on the nation discussed.
Regarding the processes of feminisation - Sweden, Canada, the U.S. and Great Britain show a great deal of similarities. In these places, both the passage of 50 percent women in the veterinary educations and the most rapid shift of gender composition took place in roughly the same time. In sharp contrast stands Iraq, where the first entry of women to the veterinary educations occurred significantly later and men still make up the majority.
Given the scope of the change, there are remarkably few studies on the topic of feminisation in veterinary medicine to date. Further research is therefore necessary to understand the driving forces behind the phenomena and possible consequences.
Main title: | Feminiseringen av veterinäryrket ur ett internationellt perspektiv |
---|---|
Subtitle: | processer och olika förklaringsmodeller |
Authors: | Gullberg, Vendela |
Supervisor: | Malmberg, Maja and Prytz, Cristina and Nordéus, Kristina |
Examiner: | Löfgren, Maria |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2019 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
Keywords: | feminisering, veterinäryrket, veterinärmedicin, sociologi, genusvetenskap |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10373 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10373 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Veterinary science and hygiene - General aspects |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 26 Apr 2019 11:20 |
Metadata Last Modified: | 27 Apr 2019 01:00 |
Repository Staff Only: item control page