Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ekvint herpesvirus-1 (EHV-1) är ett α-herpesvirus med hästar som de enda naturliga värddjuren. Det finns tre olika former av infektion med EHV-1: respiratorisk form (EVR), centralnervös form (EHM) och abortform. Flera utbrott av den centralnervösa formen har skett i Sverige under de senaste åren, och därför är syftet med denna litteraturstudie att beskriva smittläge för EHV-1 och aspekter relevanta för smittskyddet i Sverige.

Viruset smittar via aerosol, direkt kontakt eller indirekt kontakt. Det tas upp via slemhinnan i luftvägarna, och transporteras till endometriet och neural vävnad via makrofager i lymfa. Skada på endotelceller leder till vaskulit, trombbildning och infarkter. Viruset kan ligga kvar latent i trigeminala gangliet och lymfvävnad i långa perioder och kan återaktiveras. Mekanismerna är ännu okända, men återaktivering utlöses av stress eller behandling med kortikosteroider. I studier har virus hittats i 60-80% av friska slaktkroppar från häst. Riskfaktorer för EHM har analyserats och samband har hittats mellan ålder respektive kön och risk att utveckla neurologiska symtom, där ston och äldre hästar tycks löpa högre risk.

Under de senaste åren har det förekommit indexfall av alla tre former av EHV-1 i Sverige. I flera andra länder i Europa och Nordamerika har högre andel neurologiska fall setts i utbrotten. I Sverige under 2017-2018 förekom 1-5 indexfall årligen av den neurologiska formen.

I smittskyddsåtgärder vid utbrott av EHV-1 ingår exempelvis att hålla dräktiga ston åtskilda från resten av hästarna på anläggningen, att kontrollera hästarnas temperatur varje dag och att rengöra och desinficera stallet. Tidsaspekten är viktig vid insättande av smittskyddsåtgärder. Vaccination mot den respiratoriska formen och abortformen kan användas som ett medel att förebygga och reducera risken för sjukdom, men ger inte ett fullständigt skydd mot infektion. Än idag finns inget registrerat vaccin mot den centralnervösa formen.

Då EHV-1 kan ligga latent i långa perioder kan utbrott ske när som helst. Vaccination ger inte ett fullständigt skydd utan bör kompletteras med smittskyddsåtgärder. Lättillgängliga smittskyddsråd finns tillgängliga via www.sva.se, men flera av dessa råd är generella och inte specifika för utbrott av EHV-1. Dessa generella råd borde alltid användas av djurhållare i förebyggande syfte, inte som en konsekvens av utbrott med EHV-1. Vid sökning av material om EHV-1 var det svårt att hitta information om EHV-1 som grundar sig på vetenskapliga fakta. Därför skulle det behöva läggas mer resurser och fokus på forskning om EHV-1.

Horses are natural hosts for equine herpesvirus-1 (EHV-1), an α-herpesvirus that causes viral abortion. An infection with EHV-1 can result in symptoms of three different types: respiratory (EVR), neurologic (EHM) or abortion. During the past few years several outbreaks with neurologic symptoms have occurred in Sweden. The purpose of this literature review will be to discuss the current situation in Sweden and aspects of biosecurity.

The virus can spread by aerosol, direct contact or indirect contact. It is introduced via the mucous membrane of the respiratory tract and can be transported by macrophages to the uterus and neurologic tissue via the lymphatic system. Damage to the endothelial cells from viral infection causes vasculitis, thrombosis and infarction. The virus can remain latent in the trigeminal ganglion and lymphatic tissue for long periods of time, and later be reactivated. The exact mechanisms behind reactivation are unknown, but it can be set in motion by stress or treatment with corticosteroids. Studies have shown that virus can be found in 60-80% of healthy carcasses of horses from an abattoir. Risk factors of EHM have been analyzed, and associations between age, sex and developing neurologic symptoms have been found, where mares and older horses seem to be at higher risk.

There have been several outbreaks of all three types of EHV-1 infection in Sweden during the past few years. In several other countries in Europe and North America the number of cases of EHM per outbreak have increased. There were 1-5 indexcases of EHM per year in Sweden during 2017-2018.

Biosecurity aspects that can be considered to prevent spread of EHV-1 infection during an outbreak are, for example, keeping pregnant mares separate from other horses, checking the temperature of the horses on a daily basis, or cleaning the stables with disinfectants. To prevent further spread of the outbreak it is important to implement these strategies quickly. Vaccination against the respiratory form and abortions can be used to reduce the symptoms and risk of developing the disease, but they cannot provide a 100% protection from the virus. Today there is no vaccine registered to protect against the neurologic form of the disease.

An outbreak could happen at any moment since the EHV-1 virus can be latent in horses for long periods of time. Since vaccination does not provide full protection from the virus, biosecurity measures should be used as well. Advice on biosecurity aspects can be found on www.sva.se, but some of this advice is very general and not specific to outbreaks of EHV-1. This advice should always be used by owners, and not only in an already apparent outbreak. When searching databases for material on EHV-1, information that is based on scientific research is difficult to find. Therefore, more time and resources need to be put into research on EHV-1.