Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie är gjord med anledning av den pris- och utbudsvariation som har ägt rum de senaste åren inom nötköttsproduktionen. Efter några gyllene år med rekordhöga priser och en ökande konsumentmedvetenhet och efterfrågan på Svenskt kött har vi upplevt en brist av slaktdjur delvis beroende på att producenter väljer att spara kvigor till rekrytering. Dessa fakta leder in på hur det går att nå flexibilitet i sin produktion för att kunna matcha marknadsbehovet vilket kan vara svårt i en så långsiktig bransch som lantbruk och djurproduktion. Här kommer ungkon eller kokvigan, som den kallas i studien, in som ett alternativ. En kokviga är en ko som kalvat en gång och sedan slutgöds innan slakt. En kviga har överlag något sämre kalvningsresultat än en ko men kokvigan har visat sig ha en bättre fettansättning och en större slaktkropp än en kviga vilket kan motivera risken med kalvningen.

Utifrån bakgrunden i studien dras slutsatsen att kokvigan bör kunna bidra med både fler djur till slakt eller rekrytering samt högre kvalitet på det kött som kommer ut på marknaden. Det finns ett fåtal källor om kokvigan som produktionsgren bl.a. har Gård och Djurhälsan satt ihop en skrift om modellen. Vad som saknades var bl.a. en studie som kartlägger vad producenterna själva tycker om produktionen, vilka strategiska värden de såg med modellen och vad som var grundläggande för att lyckas uppfylla de värdena.

Genom att genomföra djupintervjuer med fyra producenter spridda över södra och mellersta Sverige och analysera svaren med hjälp av en Business model canvas är slutsatsen att samtliga producenter anger samma parametrar men att fokus låg på olika punkter. Parametrar som togs upp var främst ett ökat värde på kvigan i form av en kalv, större antal djur med säkrare kalvnings och modersegenskaper som underlag till rekrytering för de som även har traditionella dikor. Även ökad köttkvalitet i form av lägre andel fett men ofta även större slaktkroppar då kokvigan i regel är äldre då hon går till slakt kontra en kviga. Ytterligare parametrar som tas upp är kokvigans effektivitet kontra en diko då kvigan hela tiden utför ett arbete i form av egen tillväxt, fostertillväxt eller mjölkproduktion medan en ko har en minde effektiv period under lågdräktigheten efter avvänjningen. Slutligen fanns även ett värde i att till större grad säkra kalvförsörjningen till gårdens egen slaktuppfödning.

This study has been conducted in the light of the price and supply variation that has taken place during the last couple of years in Swedish beef cattle production. After a few golden years with record-breaking prices and an increasing customer awareness and demand for Swedish meat, producers experienced a lack of animals for fattening, partly because a large number of heifers were kept for breeding instead of slaughter due to the profitable pricing. These facts leads in to how farmers can reach flexibility in their production in order to match the demand from the market witch in many cases can be difficult in such a long-term business as agriculture and even more so specifically in animal production. Here is where we bring in the “young cow” or cowheifer as it is called in Sweden. In other words, a heifer breed and calved once and then fattened and sent to the slaughterhouse. What’s good about the cowheifer is among other things that they have a better disposition when it comes to fat concerning the carcass, they contribute with an extra calf to the farm and they provide a wider range to choose replacement for the older livestock herd. Important to remember is that heifers generally do not have as good calving result as cows and if the calf is lost, so is most of the profit. Considering this the conclusion is made that the cowheifer should be able to provide both more calves for beef production as well as a higher quality carcass for the market. There is a small number of literature about cowheifers, one example is Gård och Djurhälsan who has put together a brochure on the subject. What is found to be missing is among other things a study that maps out what the producers themselves think about the production, what strategic values they saw with this model and what they believe to be essential to reach those values. By doing deep interviews with four producers spread across southern and central Sweden and using a business model canvas to help analyzing their answers the study made several conclusions. First of all was that all of the producers named the same values but they all had different focus areas. The mentioned values where above all a better calculus for the heifer with one more calf to pay her living. Better and larger amount of heifers to choose from to use as a traditional beef cow, usually a farmer can only choose his “new” cows considering dam, sire and the heifers disposition, but in this case he can also assess her maternal qualities and milk production so only the best material stays in the herd. A better meat quality from a lower percentage of fat but also because the cowheifer generally is at least two months older than a regular heifer when slaughtered which makes her a bit larger witch adds kilos to the carcass. Other things mentioned is the efficiency of the cow heifer who is always working through either growth, fetal growth or milk production, while a traditional beef cow has a less efficient period after weaning before the last months of pregnancy. In addition, this production is helping integrated farmers to fill their stables when prices for weaned caves is high or there is no available calves in the market.