Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Halm är det vanligaste strömedlet inom nötköttsproduktion. Halmen ser till att absorbera
vätskan som blir ifrån djuren i form av gödsel. Halmbädden bidrar även med ett bra
liggunderlag med hög komfort för djuren.

Andra alternativ av strömedel finns också att tillgå som torv, rörflen, spån och
värmebehandlad halm. Dessa strömedel kan användas var för sig eller i kombination, och
används såväl i djupströbäddar som i andra system. När man tillämpar halmrivare bidrar det
till ett mer sönderhackat material, vilket förbättrar absorptionsförmågan. Dessutom kan en
kombination av strömedel, till exempel torv i kombination med halm blandat i det understa
strölagret, ytterligare öka absorberingsförmågan.

I detta försök utvärderades möjligheten att minska mängden strömedel i djupströbäddar
genom tillämpning av halmrivare. I försöket ingick fyra olika testboxar med tio djur vardera
av samma storlek (ca 400 kg). Försöket pågick i 28 dagar som började med en period på 14
dagar med samma mängd halm per box med och utan halmrivare, detta för att se om
sönderdelning och precisionsutläggning genom halmrivaren hade någon inverkan på
ströbäddens kvalitet när samma mängd halm användes. Ingen skillnad på ströbäddens kvalitet
kunde ses när samma mängd halm användes. Kommande 14 dagar ströddes två boxar med en
hel rundbal på ca 300 kg i veckan, och två boxar ströddes med halmrivare vid behov.
Skillnaden mellan de två strömetoderna märktes tydligt när halm kunde tillföras vid behov
via halmrivare. Djupströbäddens övre halmlager som exponeras för mest väta kunde därför
förnyas vid behov, bara med så mycket halm som behövdes just då.

Den största nackdelen vid tillämpning av halmrivare som kunde identifieras vid försöket var
vid själva strötillfället. Det blev då hög dammbildning vid strötillfället. Dammet kom från det
sönderhackade materialet, vilket resulterade i en tillfälligt försämrad arbets- och djurmiljö i
stallet.

Försäljningsargument spara halm genom att tillämpa halmrivare kan i detta försök bekräftas.
Då vi visar i vårt försök att det går att reducera halmmängden när man tillämpar halmrivare.

Tidsåtgången i detta försök har enbart uppskattats, vid tillämpning av halmrivare fanns det
ingen tidsbesparing att hämta. Den totala tidsåtgången uppskattades till 126 min när
halmrivare tillämpades och 70 min vid insättning av hel rundbal i veckan. Det blev 138 kr
billigare per vecka att tillämpa halmrivare en att strö med hela rundabalar en gång i veckan
fast att det tar längre tid och att det blev en högre maskin- och arbetskostnad.

Straw is the most common litter used in beef production. The straw helps to absorb the liquid
that comes from the animals in the form of manure, and the straw beds also constitute a good
bedding environment of high comfort for the animals. Other alternatives of bedding
substrates are also available, such as peat, red canary grass, wood shavings, and heat-treated
straw. These substrates can be used on their own, or in combination, and are used in different
bedding systems. The use of a straw blower contributes to a more disintegrated bedding
material, which increases the absorption capacity. Other substrates, such as peat, can for
example be applied in the bottom layer together with straw to further increase the absorption
capacity.

In this study, the possibility of reducing the amount of straw used for bedding through the use
of straw blower, is evaluated. Four different test boxes with ten animals of the same size (400
kg) in each box, was part of the study. The trial lasted for 28 days, starting with a period of
14 days where the same amount of straw per box where applied with and without straw
blower. The purpose during this first period was to investigate whether the disintegration of
the bedding material, and the precise application, through the straw blower affect the bedding
quality when the same amount of straw is applied. There was no visible difference in the
bedding quality when the same amount of straw was applied. For the next 14 days, two boxes
each received one round bale of about 300 kg a week, and in two of the boxes the straw
blower was used to apply straw when needed. The difference between the two methods was
clearly observed when straw could be supplied as needed with the straw blower. The upper
straw layer of the bed, that is highly exposed to the wet manure, could with the use of the
straw blower be renewed as needed, and with the right amount of straw.

The main disadvantage that could be identified of using a straw blower was during the actual
application of straw. With the use of straw blower, large amounts of dust arose from the
shredded material. This resulted in short-term negative effects on the stable environment, for
both people and animals. This study showed that it is possible to reduce the amount of straw,
with the use of a straw blower.

The working hours used for applying each of the two methods has only been estimated in this
study, however, it showed that the use of a straw blower increased the time needed for
applying straw. The total time spent was estimated to 126 minutes per week when using a
straw blower, compared to 70 minutes when adding a whole bale to the box. It became 138
SEK cheaper per week to apply straw blower one to stroke with whole roundbales once a
week, even that it takes longer time and that it became a higher machine and labor cost.