Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The purpose with this paper is to investigate the financial consequences of a potential change in the Swedish Land Acquisition Act. The paper will compare corporations with sole proprietors to find out the most profitable business form for an agricultural business. The literature first briefly describes the Swedish Land Acquisition Act, followed by relevant parts from the Swedish tax laws for both businesses and individuals. The theoretical framework consists of parts from investment theory and a few previously made studies in the research area. This paper uses a single case in the form of a case study, where an agricultural business has been selected by using targeted selection.

A model is created to conduct three simulations of the different business forms. The business is operated as a sole proprietorship in the first simulation and as a corporation in the second. In the last simulation, the two different business forms are combined. The simulations are made for 23 business years and then a fictive liquidation of the businesses takes place with associated taxation. The results show that corporation is the least profitable form of business, followed by sole proprietorship on second place. A combination of the two business forms were the best choice in this case, because it made it possible to use one low taxation option from each business form. Hence, the Swedish Land Acquisition Act does not make it more unprofitable to run an agricultural business in this case.

Syftet med denna studie är att analysera de skattemässiga och lönsamhetsmässiga konsekvenserna av Jordförvärvslagen i Sverige. Lagen hindrar aktiebolag från att förvärva jordbruks- eller skogsfastigheter om inte förvärvstillstånd ges av Länsstyrelsen eller i vissa fall Jordbruksverket, vilket är väldigt sällsynt. Det finns utredningar som menar att lagen är hämmande för jordbruksföretagens utveckling eftersom dessa företag inte kan drivas som aktiebolag utan måste drivas som enskild näringsverksamhet. I denna studie jämförs organisationsformerna enskild näringsverksamhet och aktiebolag med varandra för att analysera vilket alternativ som är ekonomiskt mest lönsamt för ett jordbruksföretag ur ägarens perspektiv. Tidigare studier inom området är relativt få och har utförts i en annan kontext.

Litteraturen kretsar kring skattelagstiftningen för både näringsverksamhet och tjänster. Dessförinnan gås Jordförvärvslagen igenom med en historisk tillbakablick för att få en förståelse för vad syftet med lagen är idag. Det teoretiska ramverket utgörs av investeringsteori samt ett fåtal tidigare studier som gjorts inom området.

Uppsatsen tillämpar en kvantitativ ansats utifrån investeringsteori och bygger på en fallstudie av ett företag. Företaget är beläget i Mälardalsregionen och har valts ut med hjälp av ett målstyrt urval för att passa uppsatsens syfte. En modell skapas för att kunna genomföra tre simuleringar av de olika organisationsformerna. I den första simuleringen drivs fallföretaget som enskild firma och i den andra simuleringen drivs verksamheten som aktiebolag. I den sista simuleringen drivs fallföretaget både som enskild firma och aktiebolag, med fastighetstillgångarna i enskilda firman och resterande verksamhet i aktiebolaget. Simuleringarna görs under en period av 23 verksamhetsår varpå en fiktiv avveckling av företaget sker och alla tillgångar realiseras och beskattas.

Resultaten visar att aktiebolag är den minst lönsamma organisationsformen för fallföretaget och enskild näringsverksamhet är den näst minst lönsamma. Det bästa resultatet erhöll blandad drift med både aktiebolag och enskild näringsverksamhet. Förklaringen till resultatet är att det blir möjligt att använda en lågbeskattad inkomstform från varje organisationsform; räntefördelningen i enskild näringsverksamhet och utdelning enligt 3:12-reglerna i aktiebolaget. Utifrån dessa resultat kan nuvarande Jordförvärvslag inte betraktas som ekonomiskt ofördelaktig för fallföretaget.