Home About Browse Search
Svenska


Trulsson, Amanda, 2019. Clearcutting and the breeding productivity of golden eagles (Aquila chrysaetos) in Västerbotten County. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies

[img] PDF
2MB

Abstract

The golden eagle (Aquila chrysaetos) is red-listed as near threatened in Sweden, but there are many basic ecological and demographical parameters important for successful management and conservation that are unknown for the Swedish golden eagle population. Forestry, and especially clearcutting (or final cutting/felling or regeneration cutting/felling), the most common harvesting system in Sweden since the 1950’s, are likely important factors affecting the Swedish golden eagle population, but exactly how is largely unknown. Effects of both clearcutting and forestry in general on golden eagles and their breeding productivity may be positive, negative, direct and indirect. In this thesis I have investigated the effects of clearcutting on the breeding productivity of golden eagles between 2002 to 2016, 15 years in total, in 143 territories in Västerbotten County (each territory inventoried in at least 8 of the years of the study period). Golden eagle breeding data was provided by Kungsörn Sverige Västerbotten, and clear-cut data was provided by the Swedish Forest Agency.

Analyses were made in three groups: mountain territories, lowland territories, and all territories together (lowland + mountains). Using simple linear and 2ⁿᵈ order polynomial regressions in the program R, I made territory-level regressions of the average number of nestlings born per year (in three breeding productivity variables: year with territory visited by surveyors, occupied by golden eagles, and with breeding golden eagles, respectively) on the cumulatively summed area of clear-cuts weighted by territory area (in three clear-cut variables: ordinary cumulative sum, a.k.a. including clear-cuts made over the entire study period except for in 2016, thus including clear-cuts up to at least 15 years of age, and successively excluding clear-cuts when they reach 5 and 10 years, respectively). Clear-cut area was extracted from two modelled territory sizes, ca 5 km2 and ca 30 km2, which correspond to the minimum and maximum core area sizes of a golden eagle territory reported in a previous study. The clear-cut and breeding productivity variables were calculated over the whole study period, thus the regressions were only made on a spatial scale.

Golden eagle breeding productivity fluctuated with peak and low years and appeared to be declining in Västerbotten overall, and while the decline was not extremely steep it was also not inconsiderable. The regression results were not particularly conclusive, with many of the regressions being far from statistically significant (with statistical significance being p ≤ 0.05) and explained very little of the variation in the breeding productivity. The only statistically significant relationships were for the breeding productivity variable nestlings per visited year in the group with all territories together. Here, significant results were found for all clear-cut variables and both territory sizes, and the relationship appeared to be positive. These models also had the highest adjusted R² values, but at best only 8.73% of the breeding productivity variation was explained.

However, low R² is not uncommon in ecological studies and even noisy, high-variability data can have a significant trend which indicates that there is something going on, which I did not consider unlikely for my significant results. Coupled with e.g. the results of previous studies and observations from golden eagle surveyors, I would say that my results are still relevant, implying that there is a relationship worth investigating here, and that it could, at least so far, be positive. That clearcutting, and forestry in general, affect golden eagles and their breeding is still considered likely, and the possibility of a significant correlation between them, possibly also to clear-cut area alone, should not be dismissed based on my results, as there are several things which should be considered when interpreting my results. For example, the relationship between golden eagle breeding productivity and clearcutting, and forestry in general, is likely very complex. There are many potential factors which could be affecting the relationship and serving as important sources of error and variance, and my methods and models were too simple and could only account for a few of these, partly due to there being restrictive gaps in both the breeding and clear-cut data. Further study is therefore highly recommended in order to more thoroughly investigate the relationship and hopefully acquire more conclusive results.

,

Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är rödlistad som nära hotad i Sverige, men många grundläggande ekologiska och demografisk parametrar, som är viktiga för framgångsrik viltvård och artbevarande, okända för den svenska kungsörnspopulationen. Skogsbruk, och speciellt kalhuggning (eller slut- eller föryngringsavverkning), det vanligaste skogsbrukssystemet i Sverige sedan 1950-talet, är troligtvis viktiga faktorer som påverkar den svenska kungsörnspopulationen, men exakt hur är på det stora hela okänt. Både kalhuggning och skogsbruket generellt skulle kunna påverka kungsörnen och dess förökning positivt, negativt, direkt, och indirekt. I denna uppsats har jag undersökt effekterna av kalhuggning på förökningsproduktiviteten hos kungsörn mellan 2002 och 2016, 15 år totalt, i 143 revir belägna i Västerbotten Län (varje revir inventerat i åtminstone 8 av studieperiodens år). Data på kungsörnsförökning tillhandahölls av Kungsörn Sverige Västerbotten, och data på kalhyggen tillhandahölls av Skogsstyrelsen.

Analyserna gjordes i tre grupper: fjällrevir, låglandsrevir, och alla revir tillsammans (fjäll + lågland). Jag använde mig av enkellinjära och andragradspolynom regressioner i programmet R för att göra regressioner på revir-nivå av medelantalet bo-ungar födda per år (i tre förökningsvariabler: år med revir besökt av inventerare, besatt av kungsörn, och med förökning av kungsörn, var för sig) på den kumulativt summerade kalhyggesarean vägd med revirarea (i tre kalhyggesvariabler: ordinär kumulativ summa, d.v.s. inkluderande kalhyggen gjorda över hela studieperioden och därmed inkluderande upp till åtminstone 15 år gamla kalhyggen, och successivt uteslutande kalhyggen när de blivit 5 och 10 år gamla, var för sig). Kalhyggesarea extraherades från två modellerade revirstorlekar, ca 5 km2 and ca 30 km2, vilka motsvarar en tidigare studies minimum och maximum storlek på kärnområdet i ett kungsörnsrevir. Kalhygges- och förökningsvariablerna beräknades över hela studieperioden, och därmed blev regressionerna bara på en rumslig skala.

Kungsörnens förökningsproduktvitet fluktuerade med toppar och dalar och såg ut att minska i Västerbotten överlag, och medan minskningen inte var extremt skarp så var den ej heller obetydlig. Regressionerna var inte särskilt slutgiltiga, och många av regressionerna var långt ifrån statistiskt signifikanta (där statistisk signifikans var p ≤ 0,05) och förklarade mycket lite av variationen i förökningsproduktivitet. De enda statistiskt signifikanta förhållandena erhölls för förökningsvariabeln bo-ungar per besökt år i gruppen alla revir tillsammans. Här erhölls signifikanta resultat för alla kalhyggesvariabler och båda revirstorlekarna, och förhållandet verkade vara positivt. Dessa modeller hade också de högsta justerade R² värdena, men som mest förklarades bara 8,73 % av förökningsvariationen.

Ett lågt R² är dock inte ovanligt i ekologiska studier, och även data med mycket variation och brus kan ha signifikanta trender som indikerar att något är på gång, vilket jag inte tycker är osannolikt för mina signifikanta resultat. Tillsammans med bl.a. resultat från tidigare studier och observationer från kungsörnsinventerare skulle jag säga att mina resultat fortfarande är relevanta, i att de antyder att det finns ett förhållande värt att undersöka här, och att det skulle kunna vara positivt, i alla fall än så länge. Att kalhuggning och skogsbruket generellt påverkar kungsörnen och dess förökning är fortfarande sannolikt, och möjligheten att det kan finnas ett signifikant förhållande dem emellan, kanske även till kalhyggesarea i sig självt, bör inte uteslutas baserat på mina resultat, då det finns flera saker att beakta när man tolkar mina resultat. Till exempel är förhållande mellan kungsörnsförökning och kalhuggning, och skogsbruket generellt, troligtvis väldigt komplext. Det finns många potentiella faktorer som kan påverka förhållandet och utgöra viktiga felkällor och källor till variation, och mina metoder och modeller var för enkla och kunde bara korrigera för några få av dem, delvis på grund av begränsande brister i både föröknings- och kalhyggesdatat. Ytterligare studier rekommenderas därför starkt för att utforska förhållandet mer utförligt och förhoppnings kunna erhålla mer slutgiltiga resultat.

Main title:Clearcutting and the breeding productivity of golden eagles (Aquila chrysaetos) in Västerbotten County
Authors:Trulsson, Amanda
Supervisor:Singh, Navinder and Ecke, Frauke and Hörnfeldt, Birger
Examiner:Ball, John
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för vilt, fisk och miljö
Volume/Sequential designation:2019:2
Year of Publication:2019
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies
Keywords:forestry, breeding productivity, breeding success, nestlings, breeding core home range, breeding core area
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10294
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10294
Subjects:Forestry production
Animal ecology
Nature conservation and land resources
Language:English
Deposited On:22 Mar 2019 11:43
Metadata Last Modified:23 Mar 2019 02:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits