Långberg, Aron and Vikström, Rasmus, 2018. När uppstår skador orsakat av kronvilt i granbestånd?. First cycle, G2E. Umeå: SLU, Southern Swedish Forest Research Centre
|
PDF
941kB |
Abstract
I Skånes län finns en av Sveriges största och mest skyddsvärda kronviltspopulationer. Av många anses hjorten vara ett ståtligt och vackert vilt som ska bevaras och skyddas. För att förvalta stammen bedrivs idag licensjakt på kronviltet som även är ett åtråvärt vilt för jägare. I och med att hjortstammen är stor uppstår skador på skogsbestånd i länet. Det är framförallt skador på granbestånd som orsakar debatt om huruvida hjortarna gör större skada än nytta.
I ett pågående forskningsprojekt mellan SLU och Skogsstyrelsen har man försökt beräkna vad hjortskador kostar för skogsägarna. Under en inventering som utfördes inom projektet 2017 kunde man se att samtliga granbestånd i åldrarna 16–45 år var skadade. Då uppkom en ny frågeställning att besvara; När börjar skadorna i granbestånd?
I detta kandidatarbete har vi inventerat 16 slumpvis utvalda granbestånd i åldrarna 7–16 år inom de centrala delarna av hjortens licensområden i Skåne för att besvara frågeställningen om när hjortskador uppkommer i granbestånd. Bestånden har inventerats med 5 provytor per bestånd med radien 5,64 m, där brösthöjdsdiameter och eventuella skador har registrerats för samtliga stammar. Även höjd far varje bestånd mättes in. Hjortskador har identifierats som antingen flängskador, barkgnag, fejning eller toppskottsbete. Dessutom har äldre skador registrerats i en egen kategori liksom skador med oklart ursprung. Vi fann att barkgnag och flängskador uppstår redan när beståndets medeldiameter överstiger 30 mm och enskilda träd kan bli skadade redan vid diametrar mellan 10–20 mm. Denna typ av skador verkar även öka med en stigande diameter. Vi fann även att fejningsskador och toppskottsbetning av kronvilt sker på mindre träd. Vi fann att medeldiametern i beståndet verkar vara mer utslagsgivande än ålder för om träden ska bli skadade eller ej. Arbetet tar även upp vilka typer av hjortskador som är vanligast vid olika diametrar.
,In the county of Skåne there is one of Sweden’s largest populations of Red deer with a high conservation value. The county agency of Skåne is responsible to manage the harvesting of the red deer. The licence hunting is executed every year and the hunt has become coveted for many hunters. With the large population of red deer, tree and stem damage occur in forest stands in the county. It is mainly damaged trees in stands planted with Norway spruce that causes a debate whether the red deer is causing more harm than good.
During an ongoing project between SLU and the forest agency of Sweden, scientists tried to calculate how much the economic loss for the forest owners will be because of the damages caused by red deer. During an inventory which happened in 2017, stands planted with spruce in the ages of 16-45 years where surveyed. All stands that were surveyed was damaged by red deer and a question occurred; When does red deer start to damage stands planted with spruce?
In this study we set out to answer that question by survey 16 stands with spruce in the ages of 7-16 years, in the most central parts of the license-area of Skåne. The survey was made with 5 circular plots with a radius of 5,64 m in every stand. We measured diameter in breast height and eventual damages for each tree within every plot. We also estimated height for every stand. Damages by red deer has been identified as bark strip, trashing, browsing or bark chew damages. Old damages by red deer was noted separately as well as other damage types. We found that bark chew and bark strip damages start to occur in stands when the average diameter is greater than 30 mm and on singular trees as early as diameters between 10-20 mm. The level of damages made by red deer seems to increase with greater diameter. We have that trashing and browsing by reed deer mostly occurs with smaller trees. We also found that average diameter seems to be a better response variable to red deer damages than stand age. The study also examines which type of damage that is more common within different diameter classes.
Main title: | När uppstår skador orsakat av kronvilt i granbestånd? |
---|---|
Authors: | Långberg, Aron and Vikström, Rasmus |
Supervisor: | Holmström, Emma |
Examiner: | Mörling, Tommy |
Series: | Kandidatarbeten i skogsvetenskap / SLU, Fakulteten för skogsvetenskap |
Volume/Sequential designation: | 2018:23 |
Year of Publication: | 2018 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | SMJMP Master of Science in Forestry - Open Entrance 300 HEC |
Supervising department: | (S) > Southern Swedish Forest Research Centre |
Keywords: | kronhjort, barkgnag, flängning, fejning |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10207 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10207 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Forestry - General aspects |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 19 Feb 2019 11:26 |
Metadata Last Modified: | 20 Feb 2019 02:01 |
Repository Staff Only: item control page